Aftonbladets publicering av Donald Boströms löst grundade artikel om israeliska organplundringar på Västbanken säger en del om Åsa Linderborgs bristande omdöme och tidningens starkt tendentiösa Israelkritik.
Men vad man än anser om publiceringen får saken en annan vändning när israeliska UD skickar en protest till den svenska regeringen och svenska ambassaden i Tel Aviv undfallande ber om ursäkt å Sveriges vägnar.
Ambassadören Elisabeth Borslin Bonnier påpekade själv i sin skriftliga ursäkt att det råder yttrandefrihet i Sverige, något som borde ha avhållit henne från att över huvud taget kommentera publiceringen. Tanken med yttrandefrihet och fri press är ju att ämbetspersoner som hon inte har någon talan i publiceringsfrågor.
Lika anmärkningsvärt är att en israelisk regeringsföreträdare vänder sig till den svenska regeringen och klagar på en tidning.
Vad förväntas regeringen göra? Pressen är lika fri i Sverige som i Israel. Den svenska regeringen bör omgående ta avstånd från den svenska ambassadörens uttalande och tydligt markera för den israeliska regeringen att yttrandefriheten i Sverige även innefattar Aftonbladet. Hur kritisk man än är till övertrampen i Boströms artikel.