Efter den vackra och bombastiska Utopia fortsätter Backa teaters pågående narkotikautredning "Backa on drugs" i mindre skala. Alexander Salzberger står ensam på scenen under sin självbiografiska monolog. Eller står, det gör han inte långa stunder. Den akrobatiske komikern i vit t-tröja och gympadojor dansar, åmar sig och gör uppvärmingsövningar på den stora affischbilden föreställande Salzberger själv som är tryckt på scengolvet.

Bilden fungerar som ett slags glödande kol efter de många personliga eldsvådor som redan hunnit brinna i en hyperaktiv 27-årings liv – hur mycket Salzberger än skuttar runt landar han ständigt i sig själv.

Kicktorsken är en kronologisk levnadsteckning som berättas genom ett underhållande maskspel. Salzberger karikerar lustfyllt och träffsäkert de människor han stött på under uppväxten: den skrävlande paranoikern i Vällingby centrum, de tonårsdjupa klasskamraterna på teatergymnasiet och den medelålders mannen som misshandlades svårt av hans kompisgäng efter en misslyckad utekväll.

I många stycken är berättelsen om den fladdriga förortskillen som hittar sig själv som teaterapa en tragisk historia, med drogerna som en konstant komponent. Delvis handlar det om andras missbruk. Salzberger berättar om sin alkoholiserade och våldsamma styvfar och om kompisen som sköts till döds på sin skola efter en knarkaffär som spårat ur.

Men framför allt behandlas det egna missbruket. Öppenhjärtigt avhandlas hela den drogkatalog som passerat genom Salzbergers magra kropp. Rohypnolen som gjorde honom skönt aggressiv i tonåren. Amfetaminet som tillät honom festa veckor i sträck som klubbprofil i nattlivet. Och heroinet, den smutsiga drog han lovat sig själv att aldrig använda, men ändå inte kunde låta bli just som han kommit in på Teaterhögskolan och allt såg ut att ordna upp sig.

Salzberger är en skicklig publikdomptör, som lyckas behålla den svarta kärnan i berättelsen trots att det sällan går många sekunder mellan skratten.

Inget i Kicktorsken är avslutade kapitel, och att berättelsen fortsätter rakt in i nuet laddar framträdandets finurliga skämtsamheter med den osäkra framtidens tyngd.

I Kicktorsken står saker fortfarande på spel. Det är modigt att göra teater på den premissen.