Att läsa En misstänkt liten kanelgiffel ger samma tillfredsställelse som att hitta kvarglömda enkronor i en parkeringsautomat – man har inga förväntningar, men gör lättförvärvad vinst.

För hur bra kan egentligen en rak och enkelt skildrad berättelse om en bipolär kompis bli? Om man inte hittar på alls? Om man mest återger dialoger och statusuppdateringar på Facebook och långa tirader av rättshaveristiska brev till företag som inte motsvarat den knäppe kompisens högt ställa förväntningar?

Jag förväntade mig att bli uttråkad efter tio minuter. I stället blir det tvärtom. En misstänkt liten kanelgiffel är en pärla i höstens bokflod, och jag hoppas intensivt att den finner sina läsare. Karl-Johan Karlsson väljer bland anekdoterna, plockar isär och fogar samman, och bilden av den sjuke vännen blir till en helhet som ger åtminstone mig en bättre inblick i vad det vill säga att leva med tvångssyndrom och bipolaritet än någon annan litteratur har gjort.

Lite oslipat blir det ibland, rent stilistiskt. Karl-Johan Karlsson kan brista i personteckningen och det händer att han beskriver med några snabba adjektiv i stället för att låta scener och repliker måla bilden åt honom. Men man förlåter honom snabbt. Man får ju med sig allt det andra.

Jag är absolut säker på att han inte avser det, men författaren själv blir ju också porträtterad genom sin relation till huvudpersonen, och han framstår trots sin diskreta roll som allt vad man kan önska sig av en vän. Med ett möjligt undantag då – nämligen det här bok­projektet. Karl-Johan Karlsson och förlaget tar en betydande risk med utgivningen. Huvudpersonen "Herman" är visserligen anonymiserad för oss läsare, men knappast för sig själv. Någon som misstänker att han är Gud kan ju kanske få lite svårt att hantera att bli föremål för en bok.

Detta göder en dubiös längtan att se författaren och huvudpersonen tillsammans. Skulle de slåss eller kramas? Eller både och? Vad vet man. Men kommer de till Bokmässan ställer jag in allt för att se dem.

Andreas Ekström

kulturen@expressen.se

Andreas Ekström är medarbetare på Sydsvenskans kulturredaktion.