Kul i kubik på SVT Foto: Julia Reinhart
Kul i kubik på SVT Foto: Julia Reinhart
Karin Olsson

Varför har SVT övergivit kredden?

Publicerad

Den inofficiella devisen för public service är "bredd och kredd". Men SVT har tappat kompassen och orienterar sig främst mot det bredare och lättsammare innehållet.

Ta till exempel företagets försök att attrahera Youtube-generationen: SVT Flow. Vid en genomgång av detta flöde som ska vara företagets trendigaste och mest magnetiska drabbas man snart av medial depression.

Där finns knappt ett enda svenskt program som självklart skulle kunna sorteras under "kredd", förutom en kortversion av nyheterna.

Däremot hittar jag produktion efter produktion av typen "Kändisklipparna" med frisören Marre som fixar håret på Stureplansfolket och "Ett härligare liv" med Hannah Widell och Amanda Schulman som träffar ett medium och gör makeovers.

Under kulturfliken ekar det tomt. Oscarsgalan ligger och skvalpar tillsammans med en tvodd med artistintervjuer och "Deckarna", ett underhållningsprogram med kända deckarförfattare.

Jag letar förgäves efter några innovativa, korta kulturprogram. En kvart om Sveriges mest spännande konst eller ett nördigt litteraturprogram.

Men på SVT Flow är det träningsguiden "Svett och etikett" som gäller – inte hjärngympa.

Likadant ser det förresten ut i gammeltablåerna. Inget konstprogram, inget mediekritiskt program, sällan någon riktig tv-teater. Listan kan göras lång.

På nöjesområdet utmärker SVT sig däremot som landets självklart bästa leverantör, med Melodifestivalen som flaggskepp. Expressen Kulturs Björn Barr gav sig i veckan (27/2) ut i djungeln av sponsorer, kommunpengar och licenser kring evenemanget, men gick liksom många före honom bet på att försöka reda ut på hur mycket denna enorma apparat kostar – eller hur mycket den drar in. Sådant vill inte folkfinansierade SVT berätta.

I veckan släpptes den nya public service-rapporten med siffrorna som däremot måste redovisas. Kostnaden för kultur och musik låg förra året på 197 miljoner. Underhållningen kostar betydligt mer: 562 miljoner. Av drygt 8 000 sända timmar utgjorde kultur och musik bara 475.

Den enda kategori som prioriteras mindre än kultur är så kallad vetenskapsfakta, typ "Vetenskapens värld". Detta är inget rimligt public service, inget folkuniversitet värt namnet.

I morgon håller Publicistklubben i Stockholm en debatt med SVT:s nya vd Hanna Stjärne och SR:s vd Cilla Benkö under rubriken "Vad får public service kosta?", med en rad besvärliga frågor som till exempel om andra aktörer borde få ta del av allmänhetens medel. Jag kommer att sitta bänkad.

Vi befinner oss i en tid när kulturredaktioner drar ner på grund av bristande intäkter i den digitala omställningen och tidningar slås samman medan andra dör. Vissa kommuner "slipper" i dag en nitisk reporter som jagar dem.

I sådana tider borde SVT dra ner på Marres Stureplanskompisar och låta de kommersiella aktörerna göra klippen på sådant material. Så länge vi dras med den omoderna licensfinansieringen måste SVT leverera rejält med bredd. Men varför struntar den i kredden?

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida