Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Foto: Theo Elias Lundgren
Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Foto: Theo Elias Lundgren
Konstnären Lars Vilks. Foto: Axel Öberg
Konstnären Lars Vilks. Foto: Axel Öberg
Karin Olsson

Terrorattentatet som Sverige glömde bort

Publicerad

Idag är det ett år sedan som Lars Vilks närvaro på en debatt om konst och hädelse i Köpenhamn utlöste en attack med automatvapen av en islamistiskt motiverad gärningsman. Därför hålls ett stort yttrandefrihetsseminarium på Kulturhuset i Stockholm med Vilks som hedersgäst. Alla är där. Kulturministern tar en selfie med den hotade konstnären och skriver något inlevelsefullt om hans utsatta liv på sitt populära Instagramkonto.

 

Konstnärseliten, även Vilks skarpaste kritiker, är förstås på plats för att visa sitt principiella stöd. Panelsamtalet livesänds av P1 på webben och i kväll är Vilks inbjuden till "Agenda", där utrikesminister Margot Wallström efteråt kommenterar läget för yttrandefriheten i världen. Hon tar bland annat upp hur frihetliga bloggare fängslas och piskas i Saudiarabien, och hur Polen nu "putiniseras" och regeringen vill strypa konstnärers och journalisters frihet.

 

Eller vänta nu? Inget av det här händer ju i dag, fastän det borde. Lars Vilks bekräftar att han inte har fått en enda förfrågan från Sverige inför årsdagen.

I stället var han i Köpenhamn i går, där attentatet uppmärksammades med samtal och debatt under stort polis- och medieuppbåd.

Det är inte så att det saknas intresse för att diskutera yttrandefrihet i Sverige. Huruvida det finns "åsiktskorridorer" eller inte är till exempel källa till en till synes outsinlig ström av artiklar i etablerade medier. För att inte tala om hur tongångarna går hos "Sverigevännerna".

Intresse för vad vi får yttra, hur det ska yttras och vad det eventuellt kostar att yttra det saknas uppenbarligen inte. Det är bara intresset för landets enda till livet jagade konstnär som är svalt - förutom i de muslimhatande kretsar som använder honom som en maskot.

 

Dessa rasister som har tagit yttrandefrihetsfrågan till sina perverterade hjärtan, och står upp för Vilks, råkar paradoxalt nog sammanfalla med samma skrå som ägnar ansenlig tid att terrorisera fram för allt kvinnor i offentligheten. I veckans "Uppdrag granskning" vittnade bland annat Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och journalisten Alexandra Pascalidou om det verbala våldet i mejlen och sociala medier. Det är inte livsfarligt som att hamna i ett fysiskt kulregn, men näthatet utgör en mer lågintensiv krigföring vars mål också är att få bort oönskade åsikter.

 

En dansk filmregissör blev offer för kulorna för ett år sedan, liksom senare på dagen en man som höll vakt utanför en synagoga där släkt och vänner hade samlats för en bat mitzva. Den 14 februari är också årsdagen för fatwan som Ayatollah Khomeini utfärdades mot Salman Rushdie 1989.

Tänk om alla goda krafter som har intresse för en vid yttrandefrihet, utan fara för besinningslöst hat och våld i någon form, hade kunnat stråla samman denna söndag.

Var Vilks befinner sig i dag? Det vet förmodligen bara hans livvakter.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida