Karin Olsson, Expressens kulturchef. Foto: Theo Elias Lundgren

Karin Olsson, Expressens kulturchef.

 Foto: Theo Elias Lundgren
Karin Olsson

Frihetens lockelse starkare än rädslan

Publicerad

Det finns ett före och efter Charlie Hebdo-attacken.

Västvärlden hade inte tidigare drabbats av ett terrordåd så specifikt riktat mot yttrandefriheten, med ett så högt antal döda. Kort därefter small det igen, denna gång i Köpenhamn vid en förläsning av Lars Vilks. Och 2015 fick en tung avslutning med attacken mot en hårdrockspublik i Paris.

 

Det har varit ett år av sorg och högtidliga ord om att inte låta oss skrämmas. Inte sluta tala och satirisera, mötas och musicera av hjärtans lust.

Nu är tid för självrannsakan. Lyckas vi? Jag skulle vilja påstå att det finns anledning att känna sig optimistisk. Terrorismen framstår i backspegeln som betryggande ineffektiv i sitt syfte att tysta.

Bröderna Kouachi i det närmaste förintade Charlie Hebdos redaktion, inklusive Philippe Honoré som medverkade flitigt på denna kultursida under 1980-talet och vars sista teckning trycktes på Expressens förstasida dagen efter massmordet.

 

Ändå kommer Charlie Hebdo fortfarande ut, i samma anda och stil. Numret med Muhammed-bilden som anlände en vecka efter terrorattacken sålde i åtta miljoner exemplar. Utgåvan som släpps i samband med årsdagen trycktes i en upplaga om en miljon. På omslaget syns Gud med ett automatvapen smita i väg under rubriken "Gärningsmannen är fortfarande på fri fot". Fräckt, roligt och för bigotta - rejält provocerande.

 

Även i Sverige har ett översatt nummer av Charlie Hebdo getts ut, trots att Aftonbladet som ursprungligen kom på idén fegade ur. Översättaren Maja Thrane tog saken vidare i samarbete med Reportrar utan gränser, och tidningen kunde tryckas lagom till Bokmässan.

Omslaget.

Terrordåden har, förutom ond bråd död, tveklöst konsekvenser, djupt allvarliga konsekvenser. Framförallt sprider de attacker mot judar, som följt ovan nämnda händelser, skräck och får människor att packa sina väskor.

 

Den Parisbaserade irländska författaren Robert McLiam Wilson, medarbetare i Charlie Hebdo, beskriver också magasinets situation i dystra ordalag (The Guardian 3/1-16). Redaktionen påminner om "kattungar i en bunker". Säkerheten är rigorös. En ekonomiansvarig, som överlevde genom att gömma sig under skrivbordet, berättar i en annan artikel att de känner sig ensamma och att den våg av satir som de hoppades på har uteblivit:

"Ingen vill göra oss sällskap i denna kamp eftersom det är för farligt." På hemmaplan är Lars Vilks ännu persona non grata och lever i ständig rörelse för att inte bli islamisternas rov. Och flera stora artister ställde in sina konserter i Paris efter massakern på Bataclan. Vad självcensuren berövar oss är också höljt i dunkel.

Detta får vi aldrig glömma.

Men trots allt vill jag påstå att terrorismen har dåliga chanser att lyckas i sitt långsiktiga uppsåt. Som författaren Per Wästberg, som sedan en tid vistas i Paris, konstaterade i Expressen Kultur i går: "De fria andarnas debatt, kritik och skärmytslingar imponerar mer än vanligt i attentatens spår."

Frihetens lockelse är för de flesta långt starkare än rädslans gift.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida