Krönikören Karin Olsson. Foto: Theo Elias Lundgren
Krönikören Karin Olsson. Foto: Theo Elias Lundgren
Karin Olsson

Flickor uppför sig och pojkar för liv

Publicerad

Det finns mängder av böcker om barnuppfostran. Men inte den som vi är i störst behov av:

"Så undviker du att dina söner blir lata analfabeter som ingen kvinna eller arbetsgivare vill veta av."

Efterfrågan borde vara enorm. Överallt ser jag mammor och pappor som låter sina pojkar växa upp till gapiga slarvputtar.

På sommaren har man gott om tid att iaktta familjeliv; på stränder och djurparker, tågkupéer och kommunala bad. Överallt samma mönster: flickor uppför sig och pojkar för liv.

Jag har mött föräldrar som tycker synd om mig för att jag har fått söner, samtidigt som de tackar högre makter för sina flitiga flickor.

En far till två döttrar berättade medlidsamt om de bullriga och våldsamma killarna i skolan. Han ville förvarna vad som väntade när mina gulliga gossar skulle förvandlas till veritabla mansmonster.

Tidningen Mama har också flera gånger de senaste åren skrivit artiklar om pojkar som om de hade en medfödd defekt. "Pojkarna, det svaga könet?" lyder en av de tidstypiska rubrikerna. I artikeln ges mat- nyttiga tips: "Så peppar du din lillkille för plugg" och "även pojkar måste få lära sig att hålla ordning".

Killar beskrivs nästan som ett slags andra klassens barn. Som i Indien, fast tvärtom. Fick du en med snopp? Stackars dig!

Så långt har det alltså gått. En parvel är synonymt med trubbel. Föräldra- tidningar som förr förmanade hur man skulle fostra fina flickor, fokuserar nu på hur snubbarna ska slippa bli losers.

Det är en rimlig analys. Pojkproblemet är väl genomlyst.

 

I vintras släpptes regeringens jämställdhetsutredning med fokus på män - bara en sådan sak - som visade att förväntningarna på killarna i skolan generellt sett är lägre än för flickorna.

"Pojkar är pojkar", tycker alltför många lärare, och lägger huvudet på sned när de läser och skriver som krattor.

Som vanligt drabbas barnen från hem med låg utbildning värst.

Skolverket säger att tolv procent av pojkarna går ut högstadiet utan att fullt ut kunna begripa en vanlig text. Bland dem som har invandrarbakgrund är siffran 17 procent. Dubbelt så många tjejer i den gruppen klarar läsförståelsen.

Men, säger kanske någon, detta tar patriarkatet hand om: grabbarna klarar sig alltid!

Betygsgapet mellan könen är kanske ingen nyhet, däremot är omvärlden i en ständig förnyelseprocess.

 

Utan tålamod att studera, förmåga att plocka upp kalsongerna efter sig och laga sin egen mat, kommer man ha svårt att klara sig i den här postindustriella kvinnovärlden. Den som Institutet för framtidsstudier kallar för "Amazonia".

Där kommer de odugliga obarmhärtigt att avslöjas i den globala konkurrensen. Som det brasilianska herrlandslaget, hajpat och bortskämt av såväl tränare som medier.

Sedan stod de där, skamsna morsgrisar som inte kunde leverera. Vi kan inte låta detta hända med våra pojkar.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag