Kapitalismens omooral

Annons:

Jonas Holmberg är besviken på Michael Moores nya film om kapitalismen.

Den amerikanska vänsterns meste filmagitator Michael Moore har tidigare angripit hänsynslösa vapenhandlare, giriga sjukvårdsföretag och korrupta politiker. I Capitalism: a love story är det alltihop på samma gång.
Det är en dyster bild av recessionens Amerika som Moore målar upp. Men kapitalismen var, som titeln antyder, faktiskt en ungdomskärlek för grabben från Michigan där hans pappa jobbade på bilfabriken och de amerikanska hjulen rullade på. Det han upplevde som en lyckad kapitalism under 50- och 60-talen har styrts mot ohejdad spekulation och girighet.
Moore är en fingerfärdig montagebyggare, men tyvärr har filmens kärlekshistoria en dragning åt det autoerotiska. Moore vill göra en film om ett ekonomiskt system, men kan som vanligt inte riktigt låta bli att göra en film om sig själv.
Han traskar runt med megafon och spärrar av Wall Street-palats med crime scene-tejp. Ni har rånat oss, det amerikanska folket. Men trots säckiga byxor var det länge sedan han rymdes i den självpåtagna outsiderrollen.
När en ung Michael Moore försökte ta sig in på General Motors-kontoret i debuten Roger och jag från 1989 gick det att identifiera honom som den lille mannen som kämpar mot de stora. Men när han nu upprepar ritualen känns den kepsprydda stjärndokumentaristen som en marxistisk varg i verklighetens folk-kläder. Han avvisas såklart, och man tycker mest synd om den stackars vakten som inte är medietränad nog att inse att det är osnyggt att trycka upp handen mot kameralinsen.

Filmens styrka är att den populariserar en radikal diskussion om USA:s skriande ojämlikhet. Men trots högaktuella och ibland djupt gripande nedslag bland samhällets förlorare, fackliga kämpar och snicksnackiga börshajar är filmens konfliktlinjer lite enögt nostalgiskt hämtade från just den efterkrigskapitalism som Moore var förälskad i som ung. Det
är de amerikanska industriarbetarna mot det amerikanska storkapitalet. De saudiska kapitalisterna, de kinesiska arbetarna och de svartjobbande invandrarna hamnar utanför ekvationen. På gott och ont är det en vänsterpolitisk back to basics.
Taktiskt lanserar Moore socialismen som något kristet och genuint amerikanskt. Det är via Jesus och Roosevelt som folket ska radikaliseras. Socialismen definieras som gammal god amerikansk demokrati, bara lite mer. Han spelar visserligen ”Internationalen” i slutscenen, men Capitalism: a love story är långa stunder plågsamt provinsiell.

Jonas Holmberg
kulturen@expressen.se

26 maj	Jihads nordliga nätverk
26 maj	Hannah och systrar
25 maj	Péter Nádas: Parallella historier
25 maj	Vampyrernas efterträdare
25 maj	Dan Jönsson: Ingenmansland
24 maj	Helig är genreleken
24 maj	Bestämt Beethovens bästa
24 maj	Sårad drake
23 maj	Bildningsprivilegier
23 maj	Kassandra: Operahögskolan
23 maj	Fisken: Unga Tur
23 maj	Makode Linde: Jonas Kleerup Galleri
23 maj	Palatskuppen
22 maj	Besviken på Betnér
22 maj	Dagens dyra babydrama

23 maj	Fisken: Unga Tur
21 maj	En svart kvart i Göteborg
16 maj	Ett dockhem: Dramaten
15 maj	Tribadernas natt: Stockholms stadsteater
14 maj	Lyckan är jord
28 apr	Överraskningsfest
22 apr	Mamma på liv och död
09 apr	Frågor utan svan
06 apr	Målande danstillställning
05 apr	Välrenoverat drömspel
26 mar	Hembesök
10 feb	Folkoperan: Julius Caesar
10 feb	Dramaten: Strindberg
10 feb	Folkteatern: Begravelsen
06 feb	Unga Dramaten: Rövare

21 maj	Recept på framgång
21 maj	Lunds lunga för unga
21 maj	Ordinärt intill döden
21 maj	Sofia Malmberg: Elin under havet
14 maj	Lyckan är jord
14 maj	Bilden är inte jaget
07 maj	De går för långt
07 maj	Tackar och bockar
07 maj	Anneli Furmark: Jordens medelpunkt
26 mar	Ler planenligt
26 mar	En vän i väntan
26 mar	En sak att ta på allvar
26 mar	Utopin om lugn och ro
06 feb	Therés Stephansdotter: Jack och den magiska tatueringen
06 feb	Unga Dramaten: Rövare

14 feb	En tragedi repeteras
10 feb	Trossatser om Thatcher
09 feb	Björn Elmbrant: Europas stålbad
08 feb	Ulla! min Ulla!
03 feb	Fosterlandets hulda tjänare
01 feb	Försåtliga metoder
01 feb	Skamlöst påhitt
01 feb	Okunnig propaganda
16 jan	I Wallokalerna
12 jan	Felicia kan försvinna igen
11 jan	En nåd att bedja om
11 jan	Vänsterprasslet
11 jan	Från Babel till babbel
10 jan	Från vänster till rak höger
05 jan	Utklassning

22 maj	Vårutställning 2012: Konstfack
19 maj	Om de andra
13 maj	Psykosens schabloner
12 maj	Provocerande långtråkigt
29 apr	1800-talsfranskt pussel
07 apr	Parisisk höst
30 mar	Ett hekto bubbel
20 feb	Underbart och naket
06 feb	Millesgården: Ingrid Vang Nyman
02 feb	Ai Weiwei: Magasin 3
29 jan	Vårsalongen: Liljevalchs konsthall
26 jan	Abstract possible: Tensta konsthall
25 jan	Anton Corbijn: Inwards and onwards
07 jan	Wintermärchen: Kunsthistorisches Museum, Wien
02 jan	Danser sa vie: Centre Pompidou, Paris

20 maj	Småländsk rapsodi
13 maj	Gammal Nudel i leplis
06 maj	Gen-etik
01 maj	Vad gör väl namnet?
22 apr	Sanningens ögonblick
15 apr	Luktdiskrimineringen
10 apr	Bildtligt rättesnöre
10 apr	Sorti med brutet gevär
25 mar	Kommunalrådets dag
19 mar	Om livet som hund
12 mar	Betydligt överdrivet rykte
05 mar	Va sa, vilket lopp?
20 feb	Svensk papperstiger
16 jan	Siden, sammet, trasa, lump
08 jan	Att göra som Ohlsson

1.	Vatten som du aldrig sett det
2.	"Äntligen ett helt museum!"
3.	Jordemor ska fram till varje pris
4.	Där McDonalds fick ge upp
5.	Tjörns sista mjölkbonde
6.	Jakten på löpningens själ
7.	Varför gal tuppen?

1.	Brev från Babylon
2.	Se film för pengarna
3.	Vit glöd till tröst
4.	Med Garbo i mjölkaffären
5.	Hantera sanningen
6.	Poesins rikedom
7.	Kalla Carmen

Kapitalismens omooral

En djefla man

Vad är grejen med gubben?

Matta partier

Två nya böcker motionerar om idéklimatet i Moderaterna respektive Socialdemokraterna.