Negar Josephi. Foto: Privat
Negar Josephi. Foto: Privat

Judehatet i Sverige

Publicerad

Svenska judar är de i Europa som känner sig mest hemma i sitt land.

Negar Josephi frågar sig hur länge det kommer fortsätta vara så och efterlyser en nationell handlingsplan mot antisemitism.

De går inte ut alls nu, säger en mamma till mig. Hennes barn är elever på Hillelskolan, Stockholms judiska skola. Trots att det finns både vakter och övervakningskameror där är hon orolig.

Massakern i en kosherbutik i Paris för två veckor sedan var bara det senaste dådet i en rad, som riktat sig mot judar och judiska institutioner, i Frankrike den senaste tiden. 2012 mördades tre barn och fyra vuxna på en judisk skola i Toulouse. Varför skulle det inte kunna hända här?

Att sverigedemokraten Björn Söder inte tror att man kan vara svensk och jude samtidigt har fått mycket uppmärksamhet, och välförtjänt kritik. Forskningen visar nämligen att han har fel. Enligt en undersökning av Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet uppfattar sig svenska judar i exceptionellt hög grad som både svenska och judiska, jämfört med hur det ser ut i andra europeiska länder. Toleransen för israelkritik är högre bland svenska judar, kanske för att vi uppfattar oss som just svenska snarare än israeliska.

 

En lojalitet som knappast är besvarad. Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Fi vill alla förbjuda manlig omskärelse på minderåriga – en hörnsten i både islam och judendomen. Kosherslakt är förbjudet här sedan 1937. Ändå är svenska judar alltså de i Europa som känner sig mest hemma i sitt land. Men hur länge?

I slutet av förra året rapporterade EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om hur europeiska judar upplever att antisemitismen och rasismen ökar i deras hemländer. De länder som upplevs som mest antisemitiska är Frankrike, Ungern och Belgien. Till skillnad från exempelvis Ungern, där antisemitismen är av det ”klassiska” slaget, uttrycks antijudiska attityder i Sverige oftast i samband med kritik av Israel. Men precis som andra europeiska judar upplever de svenska att attackerna emot dem främst kommer från vänsterkretsar och de som Dencik själv kallar extrema muslimer.

 

Statistik från Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia ("Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige") visar att 39 procent av vuxna muslimer i Sverige hyser tydligt antisemitiska åsikter, jämfört med 5 procent för hela svenska befolkningen. Bland gymnasieelever med islam som religion är det 55 procent som gör det.

Men när en fransk jihadist mördar fyra människor för att de är judar, på en mataffär dit de kommit för att göra sina inköp till sabbaten, så reagerar SVT:s "Aktuellt" med att ägna halva kvällens sändning åt risken för ökad islamofobi. Några dagar senare deklarerar kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att regeringen ska ta fram en nationell strategi mot islamofobi.

För några år sedan besökte jag en familj från Mellanöstern som bjöd på god mat och roliga samtal. Plötsligt berättade frun i huset om hur hon en gång besökt en judisk familj och fått se med egna ögon hur smutsiga judarna är. Hon gick aldrig tillbaka dit. Jag gick aldrig tillbaka till henne.

 

Det är långt ifrån enda gången jag mött förakt mot judar bland människor från samma del av världen som jag. När jag hör taskiga judeskämt och att judar har pengar och makt är det oftast från människor som har rötter i Mellanöstern. I Iran, där antisemitismen är förhållandevis städad, berättade man för barnen att juden suger muslimska barns blod om de är ute och springer efter mörkrets inbrott.

Men det handlar inte bara gamla sagor och fördomar. Många av de arabiska och turkiska tv-kanaler som konsumeras i många svenska hem i dag spyr dagligen ut hat mot judar (och ger blanka fan i svensk hetslagstiftning). Klassiska föreställningar om judiska bankirfamiljer som styr världen dyker upp i svenska hiphop-texter.

 

Att det enligt vittnesmål från lärare inte går att genomföra historieundervisning om Förintelsen, och religionslektioner om judendomen, i vissa skolor är kanske inte så förvånande. Men i de här skolorna utbildas ungdomar som ska vara med och forma framtidens Sverige.

Hatet mot muslimer ska självklart tas på allvar. Svenska muslimer ska kunna känna sig säkra när de går till sin moské.

Men just nu undrar många svenska judar om de inte är lika mycket värda som muslimerna? Varför är det ingen som bryr sig, undrar min granne förtvivlat.

Jag skickar vidare hennes fråga till Alice Bah Kuhnke. Varför inte en nationell handlingsplan mot antisemitism – också?

 

Negar Josephi

Negar Josephi är journalist.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag