Judehat i judiskt intresse?

Publicerad
Uppdaterad
Charlotte Wiberg ser en diskutabel dokumentärfilm.
”Varmt välkomna till en kväll i kontroversiell anda!” Så bjöds publiken in till Sverigepremiären på Yoav Shamirs dokumentär Defamation på Doc Lounge i Malmö. Shamir, mest känd för Checkpoint (2003), sägs på klubbens hemsida driva tesen att ”antisemitism är ett begrepp som hålls till liv av judarna själva, ett begrepp som dessutom har skapat en stor och maktfull industri”.
Ironiskt nog ägde premiären rum dagen efter att P1:s Kaliber exponerat Mohamed Omars planer på att starta ett ”antisionistiskt” parti i Sverige – ett parti med entydigt antisemitisk agenda.
Om verkligheten redan där gör att man måste sätta frågetecken för Shamirs föregivna tes visade den sig också dyka upp i själva filmen på ett sådant sätt att dokumentärfilmsklubbens beskrivning av Defamation tycks mindre hållbar. Tyvärr loggade Shamir aldrig in till det där skypesamtalet som utlovats efter visningen så vi i publiken fick inte svar på om han faktiskt menade att förneka existensen av antisemitism – men vi såg den ju komma till uttryck, alive and well, i flera scener. Eller vad ska man annars kalla det för, när några av de New York-bor regissören talar med visar sig tro att Sion vises protokoll är ett sanningsenligt dokument?

Dominerande är dock bilden av en trygg och välmående judenhet som inte fattar hur trygg och välmående den är. I bussen på en skolresa till de polska förintelselägren sitter israeliska ungdomar och käkar godis samtidigt som de på en tv-skärm ser en lägerfånge sleva i sig sin otillräckliga soppa.
Anti-Defamation Leagues Abraham Foxman åker jorden runt med sitt välmående sällskap och träffar makthavare överallt men kan ändå inte sluta älta sina traumatiska barndomsupplevelser av maktlöshet och dödsfara. Är det verkligen fruktbart att hålla på och tjata om vad som hände för över 60 år sedan? undrar regissören vid ett besök i Ukraina.
Tja, här ligger filmens problem. Den orienterar sig framför allt efter en israelisk kontext där det kan vara meningsfullt att ifrågasätta hur bilden av det förflutna används och tillåts dominera i det nuvarande.
Men blir otillräcklig, rent av missvisande ställd i ett sammanhang där våld och hatpropaganda mot judar och romer är en realitet, och där förflutenheten fortfarande är omstridd.
Och som en medlem av Malmöpubliken påminde om behöver vi egentligen inte gå längre än till hemmaplan för att se den levande antisemitismen. Man må småskratta åt israeler som mellan varven av snuttig bakgrundsmusik uttrycker en monstruös syn på omvärlden.
Men det var inte länge sedan det judiska kapellet i Malmö brann.

Charlotte Wiberg
kulturen@expressen.se

Charlotte Wiberg driver bloggen Kamferdroppar.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag