Kanske har Luthers idé om samhället som ett enda stort kloster spelat ut sin roll, spekulerar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman. Foto: John Cogill / APKanske har Luthers idé om samhället som ett enda stort kloster spelat ut sin roll, spekulerar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman. Foto: John Cogill / AP
Kanske har Luthers idé om samhället som ett enda stort kloster spelat ut sin roll, spekulerar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman. Foto: John Cogill / AP
LUTHERÅRET I år firas reformationsjubileum då det var 500 år sedan Luther tros ha spikat upp sina 95 teser mot avlaten på Slottskyrkans dörr i Wittenberg. Detta kommer att firas rejält i Tyskland och i hela den lutherska kyrkvärlden.LUTHERÅRET I år firas reformationsjubileum då det var 500 år sedan Luther tros ha spikat upp sina 95 teser mot avlaten på Slottskyrkans dörr i Wittenberg. Detta kommer att firas rejält i Tyskland och i hela den lutherska kyrkvärlden.
LUTHERÅRET I år firas reformationsjubileum då det var 500 år sedan Luther tros ha spikat upp sina 95 teser mot avlaten på Slottskyrkans dörr i Wittenberg. Detta kommer att firas rejält i Tyskland och i hela den lutherska kyrkvärlden.

500 år efter Luther - dags att gå i kloster

Publicerad

Martin Luthers reformation upplöste klostren men lät i stället de världsliga furstarna och katekesen bli högsta auktoritet.

Teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman tror att vår tid kräver att idén om det gamla klosterlivet återuppupptas.

Reformationen förändrade Europa i grunden. Inte minst genom upplösningen av klostren – en institution som ofta betraktas som världsfrånvänd och sluten, men som har haft en avgörande betydelse för samhället. Klostren var inte bara medeltidens viktigaste kulturinstitution, utan också gemenskaper som visade på alternativa sätt att leva.

När de avskaffades försvann en kraft som kunde utmana både furstens makt och den allmänna meningen. Det öppnade för en oöverträffad homogenisering av den västerländska kulturen.

Luther ville avskaffa klostren, men i praktiken åstadkom han det motsatta. Han gjorde i stället hela samhället till ett kloster – en nationell gemenskap med fursten som abbot.

Luthers kritik av klostren var att de skapade en tvåvåningskyrka med en våning för ”vanliga” kristna och en högre, mera andlig, för klosterfolk och präster. Tanken på de två våningarna, om vi kallar det så, uppstod under medeltiden som ett sätt att hantera det faktum att Jesu undervisning var svår att kombinera med makt, särskilt makt som bygger på våld.

Kamp i Europa

Denna period präglades av en komplicerad kamp mellan olika maktcentrum i Europa: kungar, adelsmän, stadsstater, biskopar, påve och olika klosterordnar. I denna kamp använde sig också kyrkan av militär makt.

Luther kritiserade – med rätta – denna indelning. Det finns inget i Jesu undervisning som tyder på att han delade in sina åhörare i två kategorier, och förbehöll den strängare undervisningen för en viss grupp. Men hur ska då makt och kärlek kombineras? Luther kämpade med frågan under hela sitt liv, och presenterar en rad väldigt olika svar på den.

Han påverkades av att han, och hela reformationen, var beroende av de tyska furstarnas stöd. Han hävdade att en kristen aldrig skulle försvara sig – en kristen ska bara försvara dem som inte själva kan försvara sig – men gjorde samtidigt undantag från denna regel för just furstarna.

Karl Marx lär ha sagt att Luther gjorde prästerna till lekmän eftersom han gjorde lekmännen till präster. Om det stämmer när det gäller prästerna är osäkert, men det stämmer mycket bra om vi byter ut präster mot klosterfolk. Luther gjorde alla kristna till munkar och nunnor.

Luther skapade ny klosterregel

Ett klosterliv är ett liv med en regel. Den så kallade klosterregeln beskriver allt från hur man ska be till hur man ska förhålla sig till varandra i klostret. Regelns syfte är att forma människan i enlighet med evangeliet. Vanligtvis tänker vi på regler som på lagar: bestämmelser som beskriver vilka beteenden som är förbjudna; stängsel som man måste hålla sig innanför.

Klosterregler fungerar emellertid inte så, utan är i stället försök att sätta ord på vad som utmärker livet i klostren. Avsikten är inte att bygga stängsel, utan att skapa en ryggrad för livet, något som ger det stadga och fokus.

Ur detta perspektiv avskaffade Luther inte alls klostren, utan han skapade i själva verket en ny klosterregel som skulle gälla alla kristna. Den regeln kallas "Luthers lilla katekes", och är den mest spridda av Luthers alla skrifter. Här beskrivs, precis som i klosterreglerna, den dagliga andakten, samt hur grundläggande relationer regleras: mellan man och hustru, förälder och barn, husfar och tjänare. Och precis som munken skulle lära sig regeln utantill förväntades alla kristna kunna rabbla katekesen.

Luther tänkte sig en värld där alla skulle vara kristna på det sätt som munkar och nunnor var kristna. Han tänkte sig världen som ett kloster.

Men var det något dåligt? Klostren hade ju trots allt en viktig funktion i såväl samhälle som kyrka vid den här tiden. Men skälet till det var att klostren fungerade i samspel med det omgivande samhället. Kristna teologer, inklusive de som levt i kloster, har aldrig uppfattat klostren som den sanna kyrkan, eller munkar och nunnor som de enda sanna kristna.

Klostrens betoning på fattigdom

Tvärtom tänkte – och tänker – man sig att klostren hade vissa specifika uppgifter i samhället och kyrkan. Genom att man bad för hela världen, genomförde diakonala uppgifter, och inte minst visade hur ett liv helt organiserat kring efterföljelsen av Jesus kan se ut.

Kontrasten är avgörande. Klostren kan vara en kritik av samhället, men de är inte en kritik av att världen inte är ett kloster, utan i så fall av att samhället vänt sig bort från Gud. Klostrens betoning av fattigdom är till exempel inte en uppmaning till alla kristna att sälja allt de äger – men det är en varning för girighet, och ett tecken för alla om att det går att leva ett gott liv utan ett överflöd av prylar.

En gemenskap har större möjligheter än individer att stå emot påverkan utifrån, och leva enligt sina egna ideal. Ensam är inte stark – vi har vi inte mycket att sätta emot trycket från stat och marknad när dessa pumpar ut sina ideal om vad som är ett gott liv. Men människor som tillsammans går in för att leva annorlunda kan komma en bra bit på vägen. Historien rymmer många exempel på hur en liten, hängiven gemenskap förändrar det samhälle man tillhör.

Kyrkan reduceras

När världen blir ett kloster försvinner skillnaden. Dessutom gör förlusten av dessa specifika och välorganiserade gemenskaper att kyrkan förlorar en möjlighet att stå för en annan samhällsvision. Kyrkan reduceras i stället allt för ofta till att bara bidra med religiöst understöd till den rådande ordningen.

När världen blir ett kloster försvinner också skillnaden mellan lag och regel. När dessa smälter samman, och kungen blir den enda verkliga auktoriteten i samhället, uppstår idén att lagen ska forma människan i enlighet med statens intressen.

Om vi sedan snabbspolar fram till 1900-talet möter vi en rad olika försök att med hjälp av lagstiftning, byråkrati och civilreligiösa ceremonier forma olika versioner av ”nya människor”: från skapandet av ”sovjetmänniskan”, som Svetlana Aleksijevitj har skildrat, till den specifika svenska kärleken som Lars Trägårdh och Henrik Berggren beskriver i "Är svensken människa?".

Luther inte personligt ansvarig

Det finns naturligtvis stora skillnader mellan dessa statligt initierade uppfostringsprojekt, och det vore absurt att hålla Luther personligen ansvarig för dem. Men kanske klarnar det något om vi betraktar dessa nationella projekt som kloster, där lagen är den regel alla förväntas internalisera – inte med målet att följa Jesus, utan för att man ska vara goda medborgare och utföra de uppgifter man tilldelats av staten.

I dag förtvinar den moderna statens klostermurar, och vår värld formas allt mer av överstatliga organisationer, stora företag och massmedier. I denna nya värld med flera maktcentra kan kyrkorna finna nya sätt att vara kyrka, men även andra sociala och politiska organisationer behöver reflektera över hur de arbetar och organiserar sig.

Den ursprungliga klosteridé, som vi beskrivit, kan då vara värd att titta närmare på. Kanske är det i rörelser där skillnaden levs ut i konkreta gemenskaper som de verkliga svaren på de utmaningar vår värld står inför – miljöhot, orättvisor och våld – en gång ska födas.

Det har hänt förr.

 

Joel Halldorf

Patrik Hagman

 

Joel Halldorf är teolog och medarbetare på Expressens kultursida. Patrik Hagman är författare och docent i politisk teologi vid Åbo akademi. Texten är ett bearbetat utdrag från deras nya bok "Inte allena - Varför Luthers syn på nåden, bibeln och tron inte räcker". I år uppmärksammas att det är 500 år sedan reformationen inleddes.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag