Jens Liljestrand

Plötsligt står barbariet där, naket framför oss

Publicerad

Lördagen den 30 januari 2016 misshandlades antirasister vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm. Offren berättar efteråt för Expressen hur förövarna angrep dem med påkar. De hade fäst flaggor på påkarna så att de inte skulle se ut som vapen.

Det berättas vidare hur rasisterna fortsatte att slå med sina flaggor även när deras offer - män, kvinnor – låg ner på gatan.

Några timmar tidigare, på natten, sprang maskerade män runt i närheten av Centralstationen på jakt efter ensamkommande flyktingbarn att göra illa. De spridde rasistiska flygblad med budskapet: "Det är nog nu!"

På den punkten kan vi nog alla vara överens.

Samma eftermiddag som den rasistiska demonstrationen vid Norrmalmstorg urartar (om det ens är rätt ord längre) i våldsamheter, står jag i ett omklädningsrum i en simhall norr om stan. Vid skåpet intill mig talar en vårdad, självsäker man i min egen ålder i mobilen.

– Jo du, säger han och skrockar, det gick lite över styr i natt.

Mannen klär av sig, blottar kroppsbyggarmuskler och stora tatueringar.

– Klart grabbarna var lacka, fortsätter han med ett snett leende. En tjej hade ju blivit våldtagen. Men sen kom en massa unga killar och ville slåss. Slog ner en snut i stället. Det blev bara pinsamt.

Jag tror knappt mina öron. Står en man två meter ifrån mig och berättar obekymrat om hur han har varit med och arrangerat en rasistisk mobb? Han märker att jag tjuvlyssnar, avslutar snabbt samtalet.

– Vi får ta en dialog om det där, säger han med samma lugna tonfall som en mellanchef på ett IT-bolag. Vi snackar vidare sen.

Lägger på, byter om till badbyxor, traskar ut till duscharna. Jag ser honom sen ute i simhallen, han skrattar och leker med sitt barn, lär hen dyka och simma ryggsim.

Efter attackerna i Kärrtorp 2013 arrangerades en gigantisk manifestation där 16 000 personer avbröt julhandeln för att ta avstånd från rasismen. Det känns länge sen vi stod så enade.

Jag skrev då att själva styrkan i antirasismen är att den står utanför ideologierna. Det är inte en fråga om ”höger” eller ”vänster” att förhålla sig till de rasister som sprider skräck på Stockholms gator. Det är en fråga om människovärde, om rätten till trygghet och värdighet. Om anständigheten i det samhälle som är allas vårt förbannade ansvar.

Antirasismen går alltså utmärkt att förena med en saklig kritik av migrationspolitiken. Den går också att förena med öppen debatt och respekt för demokratiska meningsmotståndare. Den går rentav att förena med en kärlek till svensk kultur, värderingar och traditioner.

Det som inte går är att fortsätta blunda för det barbari som nu står naket framför oss. I vår vardag. På våra gator. Och flinar.

Det är nog nu.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag