Expressens förstasida efter Björn Borgs femte Wimbledonseger 1980. Foto: - - / EXPExpressens förstasida efter Björn Borgs femte Wimbledonseger 1980. Foto: - - / EXP
Expressens förstasida efter Björn Borgs femte Wimbledonseger 1980. Foto: - - / EXP
En jublande Björn Borg i segerögonblicket. Foto: OLLE SEIJBOLD / DNEn jublande Björn Borg i segerögonblicket. Foto: OLLE SEIJBOLD / DN
En jublande Björn Borg i segerögonblicket. Foto: OLLE SEIJBOLD / DN
Björn Borg med segerbucklan. Foto: / SCANPIX SVERIGE ABBjörn Borg med segerbucklan. Foto: / SCANPIX SVERIGE AB
Björn Borg med segerbucklan. Foto: / SCANPIX SVERIGE AB
En fokuserad Björn Borg (Sverrir Gudnason) i filmen "Borg". Foto: SUPPLIED BY LMK / IBL BILDBYRÅ / SUPPLIED BY LMK/IBL LANDMARK MEDIA LTD [DOWNLOADEDEn fokuserad Björn Borg (Sverrir Gudnason) i filmen "Borg". Foto: SUPPLIED BY LMK / IBL BILDBYRÅ / SUPPLIED BY LMK/IBL LANDMARK MEDIA LTD [DOWNLOADED
En fokuserad Björn Borg (Sverrir Gudnason) i filmen "Borg". Foto: SUPPLIED BY LMK / IBL BILDBYRÅ / SUPPLIED BY LMK/IBL LANDMARK MEDIA LTD [DOWNLOADED
Jens Liljestrand

Myten om Björn Borg är ett svenskt nationalepos

Publicerad

Filmen om Björn Borg påminner om hur idrotten har ersatt monarkin som projektionsyta för vår nostalgi, hjältedyrkan och vidskepelse. Jens Liljestrand läser den legendariska Wimbledonmatchen som en svensk skapelsemyt.

Han hade blivit skallig, hans äktenskap hade kollapsat, han tog crystal meth. Ändå segrade han. I juni 1999 fullbordade Andre Agassi sin comeback när han vann Franska öppna i en dramatisk femsetare. Därmed blev han historisk, den förste manlige spelaren att vinna fyra grand slam på dagens tre underlag.

I Agassis självbiografi ”Open”, den bästa tennismemoar som skrivits, berättas om hur amerikanen firar med sitt sällskap på en restaurang efter matchen när John McEnroe kommer förbi och langar över sin telefon, ”det är till dig.”

”Andre? Andre!”, säger en röst. ”Grattis. Jag är avundsjuk på dig. Du har gjort något som få av oss har lyckats med.”

Det är Björn Borg.

 

LÄS MER: Jesper Högström recenserar "Jag är Zlatan"

Med Zlatan som Gud

Tennishistorien är full av den sortens sägner. I själva verket, slår det mig i mediebruset kring Janus Metz film ”Borg”, har idrotten blivit den plats där våra mytologier numera vävs, en projektionsyta för vår nostalgi och vidskepelse. Medan monarkin har blivit avförtrollad och urvattnad, finns magin kvar kring de hoppande, bollande och skidande ikonerna och deras övernaturliga förmågor.

Ingen – allra minst de själva – skulle komma på tanken att beskriva prins Carl Philip som en ”hjälte”, tala om drottning Silvias "trollkonster” eller påstå att Chris O'Neill är ”odödlig”. Men när Zlatan omväxlande utnämner sig själv till ”kung”, ”legend” och ”Gud” framställs det som en självklar beskrivning av objektiv verklighet. Och när Andre Agassi berättar om hur han liksom kröntes av att bli uppringd av en svensk som hade varit borta från sporten i över 15 år, låter det helt rimligt.

Jag letar upp en Youtube-film och ser glimtar från Borg och McEnroes episka Wimbledonfinal från 1980, den match som ”Borg” kretsar kring, och blir nästan chockad av hur slappt spelet ser ut jämfört med dagens blixtrande manglingar. Tennis på toppnivå är numera ett brutalt spel som sliter sönder axlar och knän med våldsamma, onaturliga rörelser. 1980 är servarna fjuttiga och bollarna långsamma, duellerna är korta och avgörs för det mesta av slarviga missar eller bollar i nät. Bredvid en muskelsvällande Rafael Nadal eller en explosiv Venus Williams ser Borg och McEnroe mest ut som två ovanligt långhåriga fågelskådare.

 

LÄS MER: Maria Brander recenserar "Borg"

Nationell guldålder

Men det handlar givetvis inte alls om tennis, utan om att Björn Borg var unik, kom från ingenstans, en hemlighetsfull sfinx som sopade banan med världen i några år och sen drog sig tillbaka som 26-åring. I berättelsen om den fåordige och oövervinnerligt effektive svensken ryms vår skapelseberättelse.

Sveriges decennium som ledande tennisnation är i själva verket det närmsta vi kommer en nationell guldålder, där Borgs prinsar var en långsam borttynande dynasti av fåordiga, kompetenta och charmigt tråkiga turister i en otacksam tennisvärld.

Kvar är vi nu med minnen från fornstora dar. Och Sverrir Gudnasons magrutor.

Och så sägs det att svenskar saknar nationalkänsla.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag