Jeanette Winterson. Foto: Peter Peitsch
Jeanette Winterson. Foto: Peter Peitsch

Jeanette Winterson:
Varför vara lycklig när du kan vara normal?

Publicerad

Anna Hellgren läser Jeanette Wintersons självbiografi.

Jeanette Winterson har en stökig relation till den brittiska kritikerkåren. Himmelshögt älskad efter debuten Det finns annan frukt än apelsiner, geniförklarad efter Passionen. Med tiden anklagad för att vara pretentiös, efter att 1: ha åberopat Virginia Woolfs förhoppning att en dag kommer en kvinna lika begåvad som Shakespeare och utsett sig själv som profetiauppfyllerska och 2: att 1995 först ha utsett sin egen bok till årets roman och senare sig själv till den engelskspråkiga litteraturens främsta nu levande författare.

När hon och dåvarande partnern Peggy Reynolds - iförda skinnställ - sedan åkte hem till en kritiker för att göra upp började det gå utför på riktigt. Kritikern, tillika en gammal vän till Winterson, hade huset fullt av journalister på middagsbjudning och fortsättningen är en följetong av öppna hån och sågningar.

Författaren själv har svingat tillbaka, som arbetarungar från utkanterna av Englands våldsamma textilgeografi tenderar att göra.

 

Den som vill läsa om fejderna i Varför vara lycklig när du kan vara normal? väntar dock förgäves. Memoaren koncentrerar sig på uppväxten som ligger till grund för debutromanen - bortadopterad till galen frikyrkomamma som förbjuder alla böcker som inte är Bibeln, utsedd till "djävulens avkomma" i tidiga år, utslängd som tonåring efter att ha skaffat flickvän - och hur den till slut kommer ikapp henne i medelåldern.

Det framgår med plågsam tydlighet att Det finns annan frukt än apelsiner inte är helt självbiografisk. Verkligheten var långt mycket brutalare. Barnet Jeanette blev nedslängd i trädgårdens kolkällare och utelåst långa kalla nätter av den - faktiskt - skogstokiga mrs Winterson vars ilska över livet och domedagens ständiga uteblivande oupphörligen riktades mot den adopterade djävulsungen.

Författarskapets upptagenhet av kärlek och förlust får en psykoanalytisk förklaring i all den övergivenhet som om och om igen kastas över barnet.

 

Kraschen är så klart oundviklig. Bokens andra hälft är en nedstigning i en depression så svart att inte ens det faktum att Winterson bevisligen överlevde rår på paniken i mellangärdet.

Liksom merparten av Wintersons romaner är det svindlande, bitvis fantastisk, läsning.

Boken borde också sättas i handen på alla som tycker att kultur är en lyx och inget som vanligt folk ska ägna sig åt. Varför vara lycklig... är en kärleksförklaring till litteraturen, men framför allt en stridsskrift för bibliotek, utbildning och rätten att tas på allvar – oavsett om man råkar födas i den lägsta av samhällsklasser.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag