Foto: DAVID CARSONFoto: DAVID CARSON
 Foto: DAVID CARSON
Foto: LAURIE SKRIVANFoto: LAURIE SKRIVAN
 Foto: LAURIE SKRIVAN
Foto: PAFoto: PA
 Foto: PA
Foto: SARAH CONARDFoto: SARAH CONARD
 Foto: SARAH CONARD
Jan Gradvall

Chuck Berrys låtar utgör rockmusikens DNA

Publicerad

Hösten 1977 skickade NASA ut två obemannade farkoster, Voyager 1 och Voyager 2, med syfte att utforska rymden. 

Efter 39 och ett halvt år år är båda fortfarande intakta och skickar rapporter tillbaka till jorden.

I händelse av att farkosterna skulle träffa på utomjordiskt liv så innehåller de information om jordelivet: bilder, ljud från natur, djur och människor.

Bland de 115 bilderna finns Lennart Nilssons fotografier från Ett barn blir till.

Båda farkosterna innehåller även en guldskiva – oförstörbar – med musik från olika länder.

Från Tyskland: Brandenburgkonsert nr 2 av Bach. Från Österrike: aria nr 14 från Trollflöjten av Mozart.

Från USA: Johnny B Goode av Chuck Berry.

Steve Martin har gjort en sketch där aliens för första gången kontaktar jorden. Meddelandet lyder: ”Send more Chuck Berry”.

Men det är på denna nivå Chuck Berry befinner sig i kulturhistorien.

Det går inte att överskatta hans betydelse för den unga nationen USA:s identitet och kultur. Det går inte att överskatta hans betydelse för rockmusikens utveckling. Eller vidden av hans sångkatalog.

Beatles och Rolling Stones har vardera tolkat närmare 10 (!) olika Chuck Berry-låtar vardera, live eller på skiva.

Beach Boys signaturlåt Surfin USA var i själva verket en Chuck Berry-låt (Sweet little sixteen) fast med en ny text.

Chuck Berrys låtar utgör rockmusikens DNA. Alla som framför treminuterslåtar på gitarr går hans i fotspår. Sex Pistols punklåtar var, i rent musikaliska termer, typiska Chuck Berry-låtar fast i lite snabbare tempo.

Samtidigt förblev Chuck Berry, född 1926, fram till sin död i går underskattad som textförfattare. Det sägs att den bästa novellen på endast sex ord är: ”For sale: baby shoes, never worn”. Att den skulle vara skriven av Hemingway är däremot en myt.

Chuck Berry kunde berätta lika mycket med lika få ord. Öppningsraderna på You never can tell rymmer en roman:

It was a teenage wedding

and the old folks wished them well

När Chuck Berry fick Polarpriset 2014 skulle jag åkt till St Louis och intervjuat honom, men hans hälsa var redan då så vacklande att han fick ställa in.

Den som kom till Stockholm och tog emot hans pris från Kungen var i stället Dave Edmunds, en musiker från Wales som spelat med Chuck Berry och var full av historier.

Brända av opålitliga arrangörerna insisterade Chuck Berry under hela sin karriär att få betalt i cash. Om inte arrangörerna visade upp väskan med pengarna gick han inte upp på scenen.

På 1980-talet var Chuck Berry med i engelsk tv i samband med utgivningen av en biografi.

Chuck Berry fick frågan om han i tv kunde tänka sig att framföra ”Johnny B Goode”. ”No”, svarade Chuck Berry. ”For second-class money you get a second-class song”. Sen spelade han i stället ”Memphis, Tennessee”.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag