Foto: Peo OlssonFoto: Peo Olsson
 Foto: Peo Olsson
Ge oss fler språk i bokhyllorna! Foto: Jael RäisänenGe oss fler språk i bokhyllorna! Foto: Jael Räisänen
Ge oss fler språk i bokhyllorna! Foto: Jael Räisänen

"Jag blir glad av en kursbok i baskiska"

Publicerad

Ola Wikander önskar sig fler språk i bokhandeln.

Man har sina jaktmarker.

Under julhandelsstressen gjorde jag årets besök i en klassisk lundensisk affär – Språkbokhandeln, även känd som Franska bokhandeln. Denna utmärkta butik är platsen man skall gå till om man handla något på eller om franska, tyska, japanska och ett antal andra språk. Denna gång kom jag därifrån med en lärobok i afrikaans, som jag halvt på skämt gav min fru i och med att vi tillsammans spelat ett tv-spel där figurer upprört ropar till varandra på just detta språk.

LÄS MER: Kulturredaktionen listar de bästa böckerna 2016

Bra på engelska

Men så tänkte jag: är det inte lite märkligt egentligen att Lund bara har en enda ordentlig ”språkbokhandel”? Är det konstigt att det inte sällan klagas på folks språkkunskaper när man måste gå till ganska specialiserade affärer för att hitta ett läsutbud på, säg, tyska eller franska?

Samma frågeställning dyker naturligtvis upp vad gäller tv-programmen man kan hitta i tablån: just i och med att vi i Sverige till skillnad från många länder har den goda vanan att inte dubba tv och film skulle vi ju ha stora möjligheter att höra alla möjliga språk och få hjälp av textningen när vi såg filmer och tv-serier.

Men sådant ser man inte mängder av. Man skulle kunna motivera en önskan efter mer icke-angloamerikansk tv och film med specifika politiska argument, men det är inte nödvändigt om man inte känner för det: det räcker med att det är utvecklande att möta mediala uttryck från olika miljöer – och på olika språk.

Just detta att man behöver en särskild bokhandel för språk som inte är svenska eller engelska i en av Sveriges främsta lärdomsstäder – man skulle kunna hävda att det är ett problem. Naturligtvis hänger det hela också ihop med bokhandelsbranschens allmänna svårigheter i dag, men bristen på icke svensk- och engelskspråkig litteratur går längre tillbaka än så. Det är ett gott betyg för svensk språkkunnighet att så mycken engelskspråkig litteratur finns tillgänglig, men det kan leda till viss snedhet i utbudet också.

Antikvariaten lever

Jag tittade runt i affären, såg en språkkurs i standardiserad baskiska. Sådant gör mig glad. Jag minns den tid då man på annan plats även i Lund kunde hitta sådant som Sáenz-Badillos hebreiska språkhistoria i försäljningshyllorna – det var bara kanske 15-16 år sedan. Visst, den går självklart att köpa från Amazon, men det är något särskilt att hitta saker i hyllorna.

Ja, sådant kan få en att känna sig motvalls och nedtryckt i skorna över tingens förfall. Men å andra sidan: entusiaster kan få lärdom att leva i alla tider. Så har vi nu ett alldeles utmärkt vackert och högklassigt antikvariat i Lund där man kan hitta inte bara Eric Hermelins översättningar av Böhme utan till och med en vacker lite bok om japanska netsuke-miniatyrskulpturer. Det blev också en vacker julklapp, och ännu är det minsann inte tid att ge upp om bildade böcker!

 

Av Ola Wikander

kulturen@expressen.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag