Dilsa Demirbag-Sten om antisemitismen i Gazakrigets spår.
Rapporteringen om konflikten i Gaza fortsätter att dominera de svenska medierna. I takt med bevakningen avlöser de intellektuellas ställningstaganden varandra.
Sverige har sedan Olof Palmes tid en god relation till det palestinska ledarskapet och folket, som lever under svåra omständigheter i Gaza. Men oavsett hur man förhåller sig till parterna i konflikten kan ingen som vill kalla sig demokrat acceptera de tongångar som allt mer högljutt gör sig hörda i den svenska offentligheten.
Egendom som har kopplingar till Israel eller den judiska minoriteten har förstörts i hela Europa. En synagoga har vid två tillfällen utsatts för mordbrand i Helsingborg, judiska personer har hotats, misshandlats och beskjutits och antisemitismen florerar ogenerat i bloggosfären och på våra gator.
Jag lämnade helgens demonstration på Sergels torg i Stockholm, då såväl Hamas som Hizbollahs flaggor vajade tydligt. Kvar fanns bland andra Mona Sahlin och Jan Eliasson. Man behöver inte kasta sig i armarna på världens vidrigaste terroristgrupper för att visa att man förkastar den israeliska militärens agerande.
I DN (4/1) skriver Peter Löfgren att det inom Hamas finns "tydliga tendenser" till antisemitism. Hamas partiprogram vilar på idén om att skapa ett islamistisk överhöghet, utrota judar och utplåna Israel. "Tendenser"?
Andreas Malm, som är skribent på bland annat DN Kultur, uppmanar läsarna på sajten Newsmill (1/1) att stödja Irans teokrati och terrorganisationen Hamas i kampen mot Israel.
För oss som är bekanta med Malm kommer detta inte som en överraskning; han har ett långt och passionerat förhållande till världens diktaturer. På Aftonbladets kultursidor följer Åsa Linderborg en gammal tradition för tidningen och rekommenderar poeten Rawia Morras blogg. Hatet mot USA och Israel är bränslet.
Rawia Morra själv svarar på sin blogg på en uppmaning från kollegan Mohamed Omar om att skriva mer om konflikten:
"Och för vem ska jag skriva? Till sionisttidningar eller sionistförlag? Och bli recenserad av sionistiska uppblåsta schauvinister i den fastfrusna ankdammen som vet men inte riktig förstår hur stor världen är?"
Morra är inte ensam om att tro att judar är roten till allt ont och att de styr världen. Samme Omar som uppmanar Morra och som i fredagens Expressen kom ut som radikal islamist rapporterar på sin egen blogg om helgens demonstrationer i Stockholm:
"Israels flagga brändes utanför ambassaden. Jag var med i kretsen av brännare. Jag trampade också på resterna. Det kändes bra /.../ Medan vi brände flaggan ropade vi 'Allahu akbar!' och alla stämde in - muslimer såväl som icke-muslimer. Det var upplyftande att se så många blonda och blåögda ungdomar som ropade 'Allahu akbar!' med oss."
"Svenska folket tycks bli allt mer politiskt medvetna", skriver Omar.
Och allt mer historiskt omedvetna, skulle jag vilja tillägga. I en artikel publicerad i FIB/Kulturfront ger Omar full frihet åt sin antisemitiska paranoia: "Israels advokater har enorma resurser och är oerhört aktiva. Jag har inte ansett mig kunna stå upp emot dem. De skulle ha gjort slarvsylta av mig. De kan förtala, svartmåla och utnyttja sina kontakter för att förstöra människors rykte och karriärer. Men jag bryr mig inte. Sanningen måste sägas."
Han hävdar också att jag är en av de "korrupta journalister som står på Israels lönelista".
Vidare anklagar Omar mig för att ta ställning mot muslimer då jag inte uttalat mig om händelserna i Gaza. Mitt svar är:
Många i min familj och vänner är praktiserande muslimer som inte har några som helst problem att leva sida vid sida med icke-muslimer. Likt majoriteten av muslimer i landet är de demokrater som önskar det palestinska folket fred men förkastar islamistisk retorik som bygger på hat mot judar. Islamisterna är alla demokraters, även de med muslimsk bakgrund, värsta fiende.
Hamas, Muslimska brödraskapet, Hizbollah och Irans mullor hatar judar, föraktar kvinnors rättigheter, vill eliminera oliktänkande och göds av den nya islamofacismen, som flyttar fram positionerna i hela världen.
Detta har nu Omar - och många andra i dubbel bemärkelse blåögda svenskar - sorgligt nog valt att liera sig med.
På samma vis som jag anser att det palestinska folket har rätt till en demokratisk och självständig stat är det oacceptabelt att ifrågasätta Israels existens och hata människor för att de är judar.
Islamister kommer aldrig att få mitt stöd och jag kommer att göra mitt bästa för att de ska marginaliseras.