Leila Khaled. Foto: Jallo Faber
Leila Khaled. Foto: Jallo Faber

Inte särskilt sansad

Publicerad
Uppdaterad
Johan Lundberg om en förstamajtalande flygplanskapare.
Den palestinske poeten Ghayat Almadhoun kritiserar (Aftonbladet 26/4) svenska medier för "dold rasism". Genom att inte låta "mer sansade" palestinier komma till tals, sprider svenska medier, menar han, en "stereotyp bild av palestiniern som terrorist och islamist".
Det ligger en hel del i Almadhouns resonemang, vilket aktualiseras av att Leila Khaled har bjudits in som talare under den kommande helgen. Först på lördag som föredragshållare på Konsthall C i Farsta, som finansieras med medel från bland annat kulturrådet, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Och som i detta fall får hjälp från IASPIS (som ingår i den statliga myndigheten konstnärsnämnden), vilka finansierar Khaleds resa till och uppehälle i Sverige.
Dagen därpå uppträder Khaled på Stortorget i Gamla stan, där hon ska tala till massorna i syndikalisternas första maj-tåg.
Med tanke på den exponering som Khaled tidigare fått i svenska medier får man förmoda att de flesta är bekanta med hennes bakgrund.

Som medlem i samma slags palestinska terrororganisationer som en rad namnkunniga svenskar, däribland Jan Guillou (som var med i DPFLP), deltog Leila Khaled (medlem i PFLP) i två flygplanskapningar, dels i augusti 1969 i Rom, där planet sprängdes efter att passagerarna släppts, dels i september 1970, där en besättningsmedlem dödades. I dag säger sig Khaled inte ångra sina dåd; hon tror fortfarande på våldet som väg till frihet.
Khaleds världsbild har uppenbarligen ansetts så angelägen att förmedla till svensk publik, att SVT sände ett inkännande porträtt av henne 2006. Fyra år senare (20/3 2010)  skrev Andreas Malm på just Aftonbladets kultursida om henne.
Utgångspunkten var ett seminarium vid School of Oriental and African Studies (SOAS) i London, där Khaled framträdde via länk: "Vi såg henne - tyngden i hennes blick, all sten den bär på, all nedtrampad längtan - och hörde hennes allvarliga stämma lägga ut texten om värdet av den väpnade kampen. Endast med den kunde palestinierna fästa samman sina fragment till ett enat folk på 1960- och 1970-talen."
Anledningen till att Khaled inte kunde närvara personligen vid det Khaddafi-anstrukna SOAS, var att hon inte beviljades visum till England. Nu erbjuder dock svenska staten oss alla att få ta del av Leila Khaled, alive and kicking, och hennes antidemokratiska budskap.

JOHAN LUNDBERG
Johan Lundberg är chefredaktör för kulturtidskriften Axess.

EXPRESSEN.SE RÄTTAR: I en tidigare version angavs felaktigt att Jan Guillou var medlem i PFLP. Jan Guillou var medlem i DPFLP.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag