Jimmie Åkessons debattartikel i måndagens
Aftonbladet har orsakat en sällan skådad proteststorm mot Sverigedemokraterna. Ledarskribenter, politiker och andra opinionsbildare har reagerat kraftigt på utspelet.
Det är bra.
Men det är också märkligt.
Många tycks förvånade över den hätska tonen i Åkessons utspel. Nu visar SD sitt rätta ansikte, menar många. Men Jimmie Åkessons retorik är inget avsteg från partilinjen, det är ingen radikalisering eller tillbakagång till de bruna rötterna.
Jimmie Åkesson upprepar bara det budskap som partiet spridit sedan starten 1988.
Sverigedemokraternas hat mot muslimer föddes inte i och med 11 september. 1996 förkunnade den dåvarande partiledaren Mikael Jansson: ”Islam i dag utgör ett lika stort hot mot västerlandet som kommunismen gjorde när den var som starkast”. Partiet har genom åren genomfört kampanjer mot moskébyggen och personer med koppling till partiet har till och med dömts för brandattentat mot moskén i Trollhättan.
I och med terrordåden mot World Trade Center förändrades förutsättningarna för partiet att få gehör för sina idéer. Numer kläs Sverigedemokraternas hela politiska projekt i islamkritisk skrud.
Partiets ideologiska utgångspunkt har hela tiden varit att islam är något väsensskilt som inte har någon plats i det Sverigedemokratiska Sverige.
Eller mer kärnfullt. Muslimerna måste bort.
Jimmie Åkessons debattartikel måste ses i ljuset av denna mobilisering. Sverigedemokraterna är helt enkelt mycket väl medvetna om vad de gör. Och att de kan vinna väljare på det.
Förvirringen verkar desto större inom medierna och hos de politiska partierna. Efter valet 2006 har Sverigedemokraterna i allt högre grad kommit att beskrivas som ett förändrat parti. I och med artikeln i
Aftonbladet påstås bubblan ha spruckit.
Trots att inget förändrats.
Det är uppenbart att det saknas både kunskap och analys om partiet bland både journalister och de politiska partierna.
Istället blir förhållningssättet till partiet känslomässigt och yvigt.
Men Sverigedemokraterna kan inte bara bemötas med indignation eller genom förvirrade försök att ta ifrån partiet dess martyrroll. Jimmie Åkesson presenterade en skräckbild av Sverige. Den måste bemötas, inte bara genom att påpeka faktafel, utan genom att formulera egna idéer om hur framtidens Sverige ska se ut.
Frågan är vad som är mest oroande, att Sverigedemokraterna vet att de kan locka väljare med en antimuslimsk agenda eller att ingen hittills sakligt och konkret gett en motbild till Jimmies mörka framtidsscenario.
Daniel Poohl
kulturen@expressen.se
Daniel Poohl är chefredaktör på
Expo.