Efter avslöjandet om att den Sverige­älskande Thomas Steinfeld , författare och kulturchef på Süddeutsche Zeitung är en av författarna till deckaren Der Sturm, utgiven under pseudonym, har kultursidorna i Tyskland blivit ofrivilliga detektiver.

I sin så kallade Schwedenkrimi låter Steinfeld brutalt mörda Frank Schirrmacher, redaktör på tunga Frankfurter Allgemine Zeitung. Dessutom utmålas denne som en megalomanisk och korrupt bordellbesökare med förkärlek för mycket unga kvinnor.

Steinfeld och Schirrmacher är kända ­antagonister och många ser Der Sturm som ett slags hämndakt. Mysteriet fick också en ny dimension när Nobelpristagaren Orhan Pamuk kallade den tämligen klichéfyllda och mediokra boken "den bästa och intelligentaste deckaren på länge". Men Pamuk talar varken tyska eller svenska och kan knappast ha läst den. Däremot har Steinfelds skriverier varit viktiga för Pamuks framgångar i Tyskland och de båda herrarna är goda vänner.

Det har även avslöjats att deras gemensamma förlag S. Fischer gett ut en annan deckare under pseudonym, skriven av ­förlagschefen själv. Efter goda recensioner på Steinfelds kultursida blev boken en ­bästsäljare.

Om mordet på Schirrmacher är ett smart marknadsföringsknep, ett sätt att smutskasta honom eller både och kan bara för­fattarna själva svara på. En sak är i alla fall säker; männen på toppen verkar vara ­duktiga på tjänster och gentjänster. På frågan om journalisterna börjat nosa i Schirrmachers påstådda bordellhistorier blir svaret nej. Inte heller har Steinfeld, till skillnad från Maja Lundgren efter sin "hämndbok" Myggor och tigrar, blivit utmålad som galen, snarare lugnt beräknande.

Stormen verkar ha avslöjat mer om det tyska kulturlivet än Steinfeld räknade med.

Annamaria Olsson

kulturen@expressen.se

Annamaria Olsson är frilansskribent baserad i Berlin