Det finns sådant i Sanas liv som känns främmande, men också mycket som man som kristen i ett sekulärt samhälle kan känna igen sig i, menar Joel Halldorf. Foto: NRKDet finns sådant i Sanas liv som känns främmande, men också mycket som man som kristen i ett sekulärt samhälle kan känna igen sig i, menar Joel Halldorf. Foto: NRK
Det finns sådant i Sanas liv som känns främmande, men också mycket som man som kristen i ett sekulärt samhälle kan känna igen sig i, menar Joel Halldorf. Foto: NRK
Påven besökte nyligen Egypten. Foto: APPåven besökte nyligen Egypten. Foto: AP
Påven besökte nyligen Egypten.  Foto: AP

Unga kristna känner igen sig i Skam-Sana

Publicerad

Den som tvivlar på närheten i vardagen mellan troende kristna och muslimer bör titta på "Skam".

Joel Halldorf uppmärksammar islams och kyrkans komplexa gemensamma historia.

”Egentligen visslar man väl inte i kyrkan?” funderar Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén efter att ha bevistat en utomhusmässa med påven under hans Egyptenbesök nyligen. Men det är så Franciskus tas emot: med jubel och glädjetårar – och inte bara av landets förföljda kristna minoritet, kopterna, utan även av många muslimer. Flera muslimer hade tagit sig till gudstjänsten med påven, av solidaritet men också i övertygelse om man i slutändan tillber samma gud.

Politiskt är historien om kyrkan och islam inte alltid vacker. Här finns förföljelser, korståg och diskriminering – framför allt i Mellanöstern, men också på andra platser.

Men det finns också en annan sida. Bortom maktens korridorer, i vardagen, vävs livet samman. Kristna och muslimer som lever tillsammans – som grannar, affärskompanjoner eller vänner – har ofta upplevt ett starkt släktskap.

I boken "Envisioning islam" (2015) av Michel Philip Penn skildras de första mötena mellan islam och syriska kristna på 600-talet. Visst fanns det spänningar, men tron skapade också gemenskap.

Kristna och muslimer bad tillsammans i Johannes döparens kyrka i Damaskus. Muslimer intresserade sig ofta för reliker från kristna helgon, och byggde moskéer i anslutning till dem för att kunna be där. Det finns också många berättelser om hur muslimer uppsöker kristna munkar för att få förbön.

 

"Från det heliga berget"

När journalisten William Dalrymple reste genom Mellanöstern på 1990-talet, en resa som han har skildrat i den fina boken "Från det heliga berget", fanns denna värld ännu kvar. Dalrymple möter en präst i Libanon som verkar i en kyrka där det finns en undergörande bild som lockar både kristna och muslimer. Och han stannar till vid ett kloster i Turkiet dit barnlösa kristna och muslimer kommer för att, sida vid sida, be om ett livets mirakel.

 

LÄS MER – Joel Halldorf: March for science låtsas att vetenskapen har alla svar

 

Dalrymple reflekterar: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”

Sana i Skam

Det finns givetvis teologiska skillnader mellan kristendom och islam, skillnader som får praktiska konsekvenser för hur tron levs och gestaltas. Men i vår tid, med så många röster som högljutt ropar att vi inte kan leva ihop, är det viktigt att också se den andra sidan: närheten i vardagen.

Den som tvivlar på denna närhet bör följa fjärde säsongen av "Skam", med muslimen Sana i fokus. Visst finns det sådant i hennes liv som är främmande, men också mycket som man som kristen i ett sekulärt samhälle kan känna igen sig i.

Som att distraheras i sina försök att be av plingande sms. Eller att tvivla på sin tro efter att ha stött på intoleranta verser i sin heliga skrift. Och hur många kristna tonåringar kan inte känna igen sina föräldrar när Sanas mor vänligt påminner henne om att det var flera som frågade efter henne på gudstjänsten senast? För att inte tala om igenkänningen i utmaningen att navigera mellan religiösa övertygelser och relationer till vänner med andra värderingar och livsval.

 

LÄS MER: Låt en muslim lära dig om kristen konst

Tron skapar band mellan kristna och muslimer

Kristna västerlänningar är förenade med andra kristna genom dopet, och med andra västerlänningar med ett kulturellt band. Men tron skapar också ett band till andra troende – i synnerhet till dem som delar tron på Gud som en och alltings skapare, och på den heliga historien med Mose, Abraham och profeterna. Detta förenar kristna och muslimer.

Och i slutändan är avståndet mellan kyrkan och moskén ofta kortare än det till shoppingcentret.

 

Joel Halldorf är författare och docent i kyrkohistoria.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag