Moderaternas rättspolitiske talesperson och justitieutskottets ordförande Tomas Tobé. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅNModeraternas rättspolitiske talesperson och justitieutskottets ordförande Tomas Tobé. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Moderaternas rättspolitiske talesperson och justitieutskottets ordförande Tomas Tobé. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Moderaterna vill göra det svårare att få svenskt medborgarskap. Foto: MIKAEL SJÖBERGModeraterna vill göra det svårare att få svenskt medborgarskap. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Moderaterna vill göra det svårare att få svenskt medborgarskap. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Clara Sandelind är doktor i statsvetenskap och forskar om nationalism och migration vid Sheffield university.Clara Sandelind är doktor i statsvetenskap och forskar om nationalism och migration vid Sheffield university.
Clara Sandelind är doktor i statsvetenskap och forskar om nationalism och migration vid Sheffield university.

Moderaterna har fel om medborgarskap

Publicerad

Moderaterna vill göra det svårare att bli svensk medborgare.

Migrationsforskaren Clara Sandelind reder ut varför det är en dålig idé.

Moderaterna vill göra det svårare att bli svensk medborgare. De kallar detta missvisande för en ”uppvärdering” av medborgarskapet. 

Men att något blir svårare att uppnå gör inte att det blir värt mer. Värdet av medborgarskapet ligger i att det reglerar statens makt över individers frihet genom att ge individer politiskt inflytande. Medborgarskapet specificerar också vilken stat som är ansvarig för att skydda en individs mänskliga rättigheter.

Det är hur lätt som helst att födas in i ett medborgarskap. Det gör det inte mindre värt. 

Medborgarskap och sammanhållning

Vad är det då Moderaterna vill uppnå med en restriktivare medborgarskapspolitik och till vilket pris?

De vill uppnå ökad ”integration” och social sammanhållning. Men det finns inte direkt någon forskning som visar på att restriktiv medborgarskapspolitik leder till detta. De som fått mer information av samhället verkar vara ha något mer förståelse för politik, men andra faktorer påverkas inte jämfört med länder där det är lättare att bli medborgare.

En intressant studie från i år visar att en restriktiv medborgarskapspolitik inte gör att nya medborgare känner större samhörighet med sitt nya land. I länder där infödda medborgare tycker att medborgarskapet är väldigt viktigt för den nationella identiteten, alltså att det till exempel är väldigt viktigt att ha svenskt medborgarskap för att vara svensk, känner nya medborgare mer samhörighet med det nya landet jämfört med i länder där det inte anses lika viktigt. Så själva tanken på att ”uppvärdera” medborgarskapet i majoritetsbefolkningens ögon för att därmed öka medborgarskapets förmåga att skapa sammanhållning kanske inte är så dum, men det lär inte ske genom att göra det svårare att bli medborgare. 

Medborgare och ovälkomna

Det ska påpekas att det är svårt att mäta dessa effekter och det finns för lite forskning. Det gör tvärsäkerheten desto märkligare.

För varför skulle medborgarskapstester öka sammanhållningen? Det som påverkar sådant som social tillit är institutioners utformning, avsaknad av diskriminering, boendeintegration, jobb och utbildning. Symboliken i medborgarskapstester och långa väntetider kan likväl signalera till majoritetsbefolkningen att man är med i en exklusiv klubb, samt till invandrare att de är mindre välkomna. Alltså finns risk för att restriktioner bidrar till mindre sammanhållning.

Dyrt medborgarskap

Vad är kostnaden för restriktioner?

För det första kostar det pengar. Vem ska betala? Om det blir invandrare själva, som ofta är fallet, blir det mycket exkluderande. I Storbritannien, som förvisso är bland de dyraste, kostar det cirka 12 000 kronor per person. Hur många familjer har råd med det?

För det andra, vilka är det som har svårt för dessa tester? De som är studieovana, har mindre tid och kanske har dåliga språkkunskaper även av modersmålet. Dessa personer kan alltså nekas sina medborgerliga rättigheter. Det är kanske inte så problematiskt för någon som valt att migrera, men det är ytterst problematiskt för flyktingar som behöver just tryggheten av en legal status.

Kostnaden för de människor som berörs av förslagen kan alltså bli hög, både ekonomiskt och psykologiskt. 

Slutligen, att ha medborgarskap har kopplats till positiva ”integrationseffekter” så som ökad inkomst och högre politisk delaktighet. Att då göra det svårare att bli medborgare ter sig kontraproduktivt. 

 

LÄS MER – Clara Sandelind: Tillit byggs inte med svenskhetskurser 

 

Clara Sandelind är doktor i statsvetenskap och forskar om nationalism och migration vid Sheffield university. 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag