SILICON CITY. Precis som fysiska städer, på bilden det Greenwich village som var utgångspunkten för Jane Jacobs revolutionerande teorier, behöver internet formas efter medborgarnas/användarnas behov. Foto: MATT RAGENSILICON CITY. Precis som fysiska städer, på bilden det Greenwich village som var utgångspunkten för Jane Jacobs revolutionerande teorier, behöver internet formas efter medborgarnas/användarnas behov. Foto: MATT RAGEN
SILICON CITY. Precis som fysiska städer, på bilden det Greenwich village som var utgångspunkten för Jane Jacobs revolutionerande teorier, behöver internet formas efter medborgarnas/användarnas behov. Foto: MATT RAGEN
Jane Jacobs. Foto: NEW YORK WORLD-TELEGRAMJane Jacobs. Foto: NEW YORK WORLD-TELEGRAM
Jane Jacobs. Foto: NEW YORK WORLD-TELEGRAM
Time well spent? Foto: PATRICK SISONTime well spent? Foto: PATRICK SISON
Time well spent? Foto: PATRICK SISON

Internet behöver byggas om

Publicerad

Internet kan liknas vid en stad – där uppmärksamhet och tid är den enda valutan. Dan Hallemar uppmärksammar ett stadsbygge som behöver sin egen Jane Jacobs.

Internet är en av våra viktigaste platser. Men vem planerar den? Och vilka drivkrafter har de? I en intervju i författaren och filosofen Sam Harris podcast "Waking up with Sam Harris" ställer Tristan Harris de frågorna. Tristan Harris har arbetat med digital design-etik på Google, och har kallats "det närmaste Silicon Valley kommer ett samvete". I dag driver han en non-profit-rörelse som heter Time well spent.

Internet är som en stad och de som planerar vår digitala stad är, menar han, företag vars mål är att få folk att tillbringa så mycket tid på just deras platser. Varje innovation handlar om detta. Från den uppenbara autoplayfunktionen på Youtube till koden längst inne i Instagram. Det är kärnan i det han kallar för "the attention economy", uppmärksamhetsekonomin. Den enda valutan i den här staden är tid.

Nödutgångarna är dolda bakom erbjudanden

Vi är inlåsta på ett köpcentrum, men på ett köpcentrum med ett halvdussin stora butiker där det är svårt att hitta dörrarna som leder ut på gatan igen. Nödutgångarna är dolda bakom nya erbjudanden. Det är inget konstigt eller dystopiskt. Det är själva affärsmodellen i uppmärksamhetsekonomins stad.

 

LÄS MER: Dan Hallemar om den asociala staden 

 

Vad den här digitala staden behöver, menar Harris, är en Jane Jacobs

Jane Jacobs var journalisten och aktivisten som beskrev vad som gjorde stadsdelen Greenwich Village i New York till en bra och ekonomiskt uthållig livsmiljö på 1960-talet. Det handlade om sådant som stadsdelens blandning av gammalt och nytt, en blandning av olika sociala grupper, om breda trottoarer och korta kvarter. Om formen som omgav livet och businessen.

Gatan viktigare än butikerna

Stadsdelen, dess form och innehåll, började på gatan, inte inne i butikerna. Jane Jacobs kartlade de rörelser och platser som var viktiga för dem som bodde där. De var dessa rörelser som man skulle förstå och förstärka menade hon. 

Strategin visade sig också vara till nytta för dem som ville etablera sin business på gatan och tjäna pengar. Jacobs kopplade stadsmiljön till ekonomi. Mångfalden och tätheten i West Village var också stadens ekonomiska motor.

 

LÄS MER: Om höghusets mytologi från 1920-talet till Sara Stridsberg 

 

Den digitala Jane Jacobs-figuren som Tristan Harris efterlyser måste finnas på företag som Google och Apple. De som formar de skärmar – de gator och trottoarer – som är staden. Det finns nämligen ett glapp mellan det vi gör i den digitala staden och det som vi önskar att vi gjorde, menar Harris. Tiden vi investerar motsvarar inte det vi får tillbaka. Affärsmodellen äger oss. Makten måste tillbaka till de som rör sig på gatan.

Det handlar om att ha makt över tiden

Om företag som Google och Apple började planera sina gränssnitt för att maximera medborgarnas möjlighet att följa sina egna drivkrafter skapas en helt annan stad. 

Det handlar om att du får möjlighet att reflektera över hur du använder din tid. När veckan är slut kan du se vad du har gjort och återkoppla till din skärm, din spegel, din reflektion och besvara frågan: Vad skulle jag vilja förändra? Den här reflektionen kan sedan ligga till grund för hur din digitala stad ser ut i morgon. Det handlar inte om en värdering av olika platsers status, utan om vem som har makten över tiden och hur den makten tillåts forma – ja staden om vi så vill.

 

LÄS MER: Terrorns platser förändras i det dolda 

 

Harris kallar den positiva känslan som kan uppstå när man har tagit den makten för ”Time well spent”. Vi känner alla igen den, när den kommer efter en dag i en stad som man tycker om. Och det är lätt att förstå att det också är en stad som man kan tjäna pengar i.

 

Dan Hallemar är förläggare på Arkitektur förlag och medarbetare på Expressens kultursida. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag