Raoul Wallenberg tros ha räddat tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. Foto: WIKIMEDIA COMMONSRaoul Wallenberg tros ha räddat tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Raoul Wallenberg tros ha räddat tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. Foto: WIKIMEDIA COMMONS
Stefan Löfven lanserade nyligen en kampanj mot rasism. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENStefan Löfven lanserade nyligen en kampanj mot rasism. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Stefan Löfven lanserade nyligen en kampanj mot rasism. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Negar Josephi är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABORNegar Josephi är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABOR
Negar Josephi är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: KARL GABOR

Bygg ett museum för Raoul Wallenberg

Publicerad

Stefan Löfven vill folkbilda mot rasism och totalitära hot.

Negar Josephi bidrar med ett brådskande förslag.

Stefan Löfven vill gå i Göran Perssons fotspår och arrangera en ny, internationell konferens om Förintelsen år 2020. Med den, och en informationskampanj mot rasism, hoppas han kunna "vaccinera samhället mot totalitära hot" (DN 24/6). 

Det kan behövas.

Under Almedalsveckan kommer nazister att manifestera i Visby. Ett parti med bruna rötter är i dag störst bland svenska arbetare enligt SVT/Novus. Det ska finnas tusentals våldsbejakande islamistiska extremister i landet. Jag önskar Stefan Löfven stor framgång med sina initiativ.  

Vad mer kan göras? 

Kampanj för snubbelstenar

Dagens Nyheters kultursida har under våren kampanjat för att få den tyske konstnären Gunter Demnigs "stolpersteine" till Stockholm. Vackra små minnesmärken i form av gatstenar i mässing, som placeras där judar bodde när de hämtades för deportering, eller tvingades fly. Över 50.000 stenar finns redan i Europa, i stort sett uteslutande i länder som var allierade med eller ockuperades av Nazityskland. 

Men här hämtades inga judar av Gestapo. Däremot var vårt land länge ovilligt att ta emot judiska flyktingar. Så om snubbelstenar placeras här är det vådan av en restriktiv flyktingpolitik de kommer att påminna om, snarare än det industriella massmordet i sig.  

 

På den här bilden ingriper Raoul Wallenberg (inringad) och räddar dödsdömda judar.Foto: / OKÄND

 

Nu står plötsligt kommunpolitikerna i kö för att visa sin välvilja på det här sättet. Men om snubbelstenar hamnar på svenska gator så är det inte deras beslut – utan Demnigs. Han bedömer relevansen efter en formell ansökan. Berörd släkt ska vara införstådd.

Det finns emellertid någonting som våra politiker kan besluta själva: Att vi äntligen får ett Raoul Wallenberg-museum i Sverige.

 

En plats där judar inte bara är döda, och en källa till skam.

 

Vid sidan av de minnesmärken som rests över mannen som räddade tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen, är den enda offentliga plats som berättar om hans gärning ett litet rum på Armémuseum i Stockholm. Några fotografier och väggtexter. En docka som föreställer Wallenberg vid skrivbordet i Budapest. Några skyddspass i faksimil.

Det är inte dåligt, men inte heller mycket. Att det var först 2009 detta lilla rum inrättades säger någonting om Sveriges märkliga relation till en av sina stora hjältar. 

 

LÄS MER: "Raoul Wallenbergs sista dagar" – en av de bästa böckerna om Wallenberg 

Raoul Wallenbergs museum brådskar

Det är hög tid att skapa en ett mer generöst rum för nationell självreflektion, där det svenska agerandet under andra världskriget kan skildras i hela sin komplexitet. Raoul Wallenbergs museum kunde vara ett sådant rum. 

En plats där vi kunde förstå den fulla betydelsen av det Wallenberg uträttade, där vi kunde möta de som räddats och de som kommit efter dem, deras barn och barnbarn. En plats där judar inte bara är döda, och en källa till skam. Utan människor att glädjas över.

Några av de som räddades i Budapest finns fortfarande ibland oss. De kan hjälpa till att skapa detta rum. Men det brådskar.

 

LÄS MER – Negar Josephi: Sluta säga att vi inte får vara rädda för terrorn 

 

Negar Josephi är medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag