I "Displacement island" (2013) blandas bilder av Lampedusas stränder med skräckfilm. Foto: Marco PoloniI "Displacement island" (2013) blandas bilder av Lampedusas stränder med skräckfilm. Foto: Marco Poloni
I "Displacement island" (2013) blandas bilder av Lampedusas stränder med skräckfilm. Foto: Marco Poloni
Greklands premiärminister Alexis Tsipras.Greklands premiärminister Alexis Tsipras.
Greklands premiärminister Alexis Tsipras.
Båtflyktingar utanför Malta.Båtflyktingar utanför Malta.
Båtflyktingar utanför Malta.
Kropparna efter drunknade flyktingar väntar på att begravas. Foto: Luca BrunoKropparna efter drunknade flyktingar väntar på att begravas. Foto: Luca Bruno
Kropparna efter drunknade flyktingar väntar på att begravas. Foto: Luca Bruno

I skuggan av grexit tynar humanismen

Publicerad

Samtidigt som EU obändigt ligger på om Greklands skuld, backar unionen när medlemsländerna vägrar diskutera flyktingkvoter.

Hynek Pallas om hur humanismen riskerar att bli Europas nästa exit.

Det är 35 grader i Palma men i källaren på 1500-talsfästningen Sant Pere är det kylskåpskallt. Sedd som metafor är platsen, som hyser konstmuseet Es Baluard och den hyperaktuella utställningen "Mare medi terraneum", så passande att den blir klyschig: Utanför minglar solsvedda européer efter en dag på stranden. Här nere bildar tjugotalet konstverk ett korsbefruktande samtal om politik, kultur och ekonomi i Medelhavsregionen.

Även om det just dessa dagar är svårt att toppa aktualiteten i Yorgos Zois kortfilm "Casus belli" där greker köar för matransoner så är det verken som berör harragas, de som riskerar livet i flykten till Europa, som ger den verkliga kontrasten. Den fångas i Marco Polonis fotoserie "Displacement island" där Lampedusas undersköna stränder paras med bilder ur skräckfilmer med havstema.

Flyktingarna är närvarande genom frånvaro: Skuggor på infraröd film, röster som blandas med båtljud på kolsvarta videoinstallationer. Snart har deras Medelhav lagt en spökaura på näthinnan. Jag tittar på de hundratals vykorten med paradismotiv i Oriol Vilanovas "Sunsets from..." men får kalla kårar som om jag hade sett "Hajen" dagen innan.

 

Vilket är poängen. För i källaren pågår det samtal vi borde ha. Det öppnande, medmänskliga och förgrenande - som i Hervé Paraponaris kolteckning över ett tunnelbanenät mellan Nordafrika och Europa. Istället sluter sig Europa och förstärker den metaforiska klyschan. Jag besöker utställningen dagar efter att EU-länderna sagt nej till flyktingkvoter och i stället beslutat bygga enorma förvar i medelhavsländerna för att internera dem som får asylavslag.

Det är bisarrt. EU ligger obändigt på om Greklands skuld – en skuld som gärna omtalas i moraliska termer – men backar när länder som Polen, Tjeckien och Ungern vägrar diskutera kvoter med argumentet "båten är full".

Men för unionens framtid är dessa frågor om värderingar av lika allvarlig art. Den växande populismen i "öst" kommer inte kunna lösas med nödlån eller skuldavskrivningar. I dessa länder har det aldrig funnits seriösa debatter om flyktingar. Som en företrädare för polska Amnesty uttryckte saken: "Ingen har försökt förklara för polackerna att det är ett moraliskt och formellt åtagande för EU-länder att hjälpa dem på flykt." I stället underblåser EU farliga sentiment; häromdagen hetsade demonstranter i Prag mot flyktingar med galgar och hängsnaror i händerna.

 

Just som jag undrar hur många av dessa fegisar som lapar drinkar i solen utanför så hamnar jag framför Bouchra Khalilis video "Mapping Journeys #4". En somalisk tonårsflicka berättar om sin flykt från Mogadishu till Rom. Medan hon ritar upp sträckan på en karta fastnar mitt hjärta i halsen.

Vi motar de modiga, de som likt den namnlösa flickan borde vara Europas framtid, och överlåter den åt fegisarna. Vi förpassar de livsnödvändiga samtalen till fästningarnas källare medan vi från solstolarna på toppen ser människor dö i kanten på vykortsvyn.

Nästa europeiska exit, humanismens, har vi krattat för på egen hand.


Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag