De flesta kulturarbetare har, olikt Joel Kinnaman, svårt att försörja sig. Foto: Amelie Herbertsson
De flesta kulturarbetare har, olikt Joel Kinnaman, svårt att försörja sig. Foto: Amelie Herbertsson
Hynek Pallas

Inga snabba cash

Publicerad

Hynek Pallas ser en representationskultur med problem.

När jag kring millennieskiftet ägnade mig åt integrationsstudier granskade vi svenskar med utländsk bakgrund - invandrare och deras barn - på högskolor. Vilka utbildade sig till vad? Iranier och bosnier var välrepresenterade bland de då 14 procent nyantagna och gick yrkesinriktade utbildningar. För tio år sedan hade till exempel 35 procent tandläkarstudenter iransk bakgrund.

Min glädje var stor när jag häromdagen såg att Statistiska centralbyråns senaste sammanställning visar att siffrorna fortsätter uppåt: 2012/2013 var andelen med utländsk bakgrund totalt 19 procent.

 

Men när P1:s Kulturnytt tog tag i frågan (10/12) var det inte för att korka upp champagnen. På konstnärliga utbildningar har nämligen inget hänt sedan 2003, där ligger siffran kvar på 11 procent.

I P1 kopplas problemet till representation: vem syns i film, på teater och utställningar? Vore de som inte heter Sven och Pernilla fler, då skulle väl de med utländsk bakgrund söka utbildningarna? Nja. Kulturnytts vinkel kan tyckas självklar i representationsdiskursens tidevarv. Men den saknar en viktig dimension.

I min ymniga bekantskapskrets av kulturutövare finns få som kan leva stabilt. På konstutbildningarna är andelen studenter med två högskoleutbildade föräldrar 44 procent. Av flera skäl, ett är vikten av etablerade nätverk och kulturellt kapital. Tro mig, som invandrare i kultur- och journalistsektorn får man lära sig mycket som kommer med bröstmjölken för andra.

Högutbildade invandrares barn går däremot utbildningar som leder till stabila jobb. Att kultur (och humaniora) hamnar i botten på deras lista är inte konstigt - det är områden som i offentligheten ifrågasätts för att lönsamheten är svårtolkad.

Inte direkt jackpot i familjer som började om ekonomiskt en generation tillbaka.

 

Naturligtvis ska kulturen spegla samhället. Särskilt om tandläkarbarnen ska vilja göra samma modiga/dumdristiga val som Sven och Pernilla. Men prata då också om detta: hur ska vi skapa ett samhälle där kulturutövande går att leva på? Där kultur tas på allvar och frilansare tryggas bättre?

Siffrornas eftersmak är bitter. Men det är inte smaken av diskriminering - det är konsekvenserna av ett samhälle som har slutat att värdesätta kultur.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du diskutera och kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag