Demonstration utanför tågstationen i Köln efter nyårsnattens överfall på kvinnor. Foto: Oliver Berg / Epa / TtDemonstration utanför tågstationen i Köln efter nyårsnattens överfall på kvinnor. Foto: Oliver Berg / Epa / Tt
Demonstration utanför tågstationen i Köln efter nyårsnattens överfall på kvinnor. Foto: Oliver Berg / Epa / Tt
Hynek PallasHynek Pallas
Hynek Pallas

Hynek Pallas: Köln avslöjar en medielogik

Publicerad

De brutala överfallen på kvinnor under nyårsnatten i Köln har väckt en debatt om mediers tendens att "blunda" eller "mörka". Men stämmer det verkligen? Och är det inte snarare så att liknande händelser sker i Europa ideligen, utan att svenska medier reagerar?

Liksom med fasligt många nyheter numera läste jag först om nyårshändelserna i Köln på sociala medier. Det var precis efter den tyska presskonferens måndagen den 4 januari som visade vidden av det som skett. Innan dess var nyheten inte särskilt stor utanför tyska lokalmedier.

Redan dagen efter var Köln överallt i svenska medier – och har fortsatt få stort utrymme. Jag har heller inte läst någon rapportering som inte inkluderar förövarnas misstänkta ursprung. Ändå förklarar ledarsidorna i DN (”Farligt tyst”, 8/1) och SvD (”Inga fler ursäkter”, 8/1) att det "blundas" och händelserna har mörkats. Som Oisín Cantwell påpekar i Aftonbladet är det en retorik som hör hemma på Avpixlat.

Det är självfallet viktigt att detta rapporteras. Tro inget annat. Och så har skett. Vilket – när det gäller nyheter av det här slaget – är ovanligt utanför den engelskspråkiga sfären. Jag ska försöka ge en lite nyktrare bild av hur svenska medier vanligtvis behandlar övergrepp i Europa av en grupp personer mot en annan – även systematiska sådana – när den ena gruppen inte är misstänka utomeuropéer.

 

Systematiska övergrepp

Sedan flera år tillbaka anordnas i olika tjeckiska städer demonstrationer av "brydda medborgare" mot romerna som bor i området (i bakgrunden finns ofta lokala politiker som vill rensa lägenhetsbeståndet). Dessa demonstrationer inkluderar folk från trakten och tillresta högerextrema. Tillsammans tågar de till romska bostadsområden, där situationen "urartar" i trakasserier och övergrepp. I ett fall tog sig demonstranter in i ett hem där en romsk barnfamilj flydde bakväggen, detta i samma stad där en liten flicka bränts inne i en rasistisk mordbrand ett par år tidigare. Flera pogromer har stoppats i sista stund.

Ingen rikspolitiker har uttalat kritik mot dessa systematiska övergrepp, eller rest till platserna för att visa solidaritet med utsatta. Detta trots att den tjeckiska säkerhetstjänsten uppmärksammat riskerna och Amnesty i skarpa ordalag varnat för det som sker.

 

Medielogik

Vi pratar alltså om hundratals till tusen personer som systematiskt – ibland varje helg – hotar en redan utsatt minoritet, inklusive kvinnor och barn. Gärna på platser där det har skett rasistiska attentat och mordbränder. Det är som om vita svenskar skulle tåga i orter där det nyss brunnit flyktingläger och ge sig på mörkhyade.

Och detta har pågått i flera års tid, från april till augusti.

Än en gång. Jag ställer inte saker mot varandra. Jag vill visa på en medielogik. Så när du läser en text som påstår att "händelserna i Köln har mörkats", fundera på om du någonsin har hört talas om det jag just har beskrivit.

Det har du antagligen inte: 2013 hade SvD två notiser och DN en. De byggde på samma korta TT-flash. Sanningssägarna på Fria Tider skrev mer utförligt: "Tusentals demonstrerade mot kriminella romer". Den enda kontextualisering som har gjorts var i kulturprogrammet Kobra förra våren.

I sommar jag ska naturligtvis försöka uppmärksamma svenska ledarredaktioner på det som sker. Inklusive förövarnas etnicitet. Jag ser fram emot många texter om mörkläggning – och hur vi ska få bukt med denna uppenbart människofientliga kultur.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag