Hotet från hatet

Publicerad
Uppdaterad

BERLIN

. Med en konferens följde ett hundratal nazityska makthavare den 12 november 1938 upp den pogrom som natten mellan den 9 och 10 november iscensatts över hela Tyskland. Hundratals synagogor hade vandaliserats och i många fall satts i brand, tusentals butiker ägda av judar var sönderslagna. Nu var naziststaten mån om att snabbast och effektivast möjligt skörda de ekonomiska och politiska frukterna av Kristallnatten. Konferensen accelererade utplundringen och den administrativa förföljelsen av de tyska judarna. Dessa novemberdagar för snart 70 år sedan spelar en tung och central roll i förintelsens historia.

Att unga nynazister

i Frankfurt an der Oder i östra Tyskland i torsdags gick till attack mot högtidlighållandet av minnet av Kristallnatten är, som någon av de bestörta politiker som kommenterade dådet formulerade det, "en oförståelig, outhärdlig provokation." Men trots allt inte överraskande. Mer förvånande, och egentligen än mer chockerande, är en rapport som den tyska tankesmedjan Friedrich -Ebert-Stiftung offentliggjorde i veckan. Undersökningen mer än antyder att antisemitismen i Tyskland inte kan förklaras bort som enbart ett randfenomen (unga arbetslösa och asociala östtyskar). Antisemitismen har ett bredare fotfäste än så och är märkligt nog mer utbredd i västra Tyskland än i östra (tio procent av befolkningen i väst uppges ha en antisemitisk hållning att jämföra med fyra procent i öst).

I svensk kulturdebatt

hörs ibland, ja inte så sällan, röster som mer eller mindre uttalat gör gällande att antisemitismen inte längre är något stort problem. Ja, egentligen är antisemitismen inte något problem alls, annat än som ett debattknep utnyttjat av bombhögern för att demonisera och tysta kritik av Israel och USA. Tesen har ur polemisk synvinkel många fördelar. Den gör den anklagade till offer (Antisemit? Jag!?) Och den gör det riskfritt att vädra antijudiska schabloner. Finns det ingen antisemitism finns det heller inga antisemiter. Journalisten Andreas Malm larmade i veckan i en krönika på Dagens Nyheters kultursida om en symptomatisk tyngdpunktsförskjutning på tidskriften Folket i Bild/Kulturfronts nätforum. Där suckas det nu uppenbarligen inte bara över "Israel" eller "sionisterna" utan också över "judarna" - rakt på sak.

Förvånar

egentligen inte. Det är vad man kan förvänta sig av en miljö så "völkisch" som Fib/Kulturfront. För antisemitismen går man bara säker på månen, skrev en gång Hannah Arendt. Islamister, nynazister och grånade vänsterister bekräftar nu gemensamt hennes klarsyn.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag