En högljudd opinion vill göra gällande att ledande svenska politiker redan nu granskas tillräckligt hårt, varför en än hårdare kontroll inte bara är obehövlig utan också stötande för rättskänslan. Detta i synnerhet med tanke på de intrång i helt vanliga ministrars integritet som kan bli följden om varenda satans proposition ska stötas och blötas av en massa griniga djävlar som bara letar efter fel.
Denna opinion göds sannolikt inte av medveten illvilja och längtan efter att skada vårt land, utan av okunskap och oförmåga att ta till sig information.
För den som något satt sig in i sakläget är det uppenbart att det även i de till synes mest harmlösa kanslihus finns grupperingar och individer som kan utgöra ett direkt hot mot enskilda medborgares integritet.
Det maktpolitiska nätverket Alliansen försöker nu under ledning av sin alltid lika ledsne ledare Fredrik Reinfeldt iscensätta en attack mot en av det demokratiska rättsamhällets grundpelare – förbudet för staten att utan konkret och riktad misstanke tjuvläsa enskildas post. Försvarets Radioanstalt FRA ska få tillgång till alla mejl och alla sms som passerar landets gränser, vilket torde motivera ett namnbyte. Frasi, kanske?
Frågan debatteras i riksdagen i dag och går till omröstning i morgon. Endast ett antal Allians-avhopp tycks nu kunna rädda förtroendet för den svenska rättsstaten.
Men Alliansens ledare kräver blind lydnad av sina aktivister och den som sviktar i lojalitet mot den principlöshetens pragmatism som är Alliansens sammanhållande kitt får smaka partipiskan. Förnuftet har därför inte mycket att hoppas på.
Att vi nu befinner oss bara något dygn från en kapitulation för dumheten och hållningslösheten visar att medborgarna inte längre kan låta sig begränsas av gammaldags artighet. Vi måste anpassa oss till den rådande politiska verkligheten.
Den militant ideologilöse Reinfeldt har lyckats göra sossarna, vänsterpartiet och miljöpartiet till den liberala bastionen i riksdagen, En lika oväntat som på sitt sätt enastående prestation av en moderatledare.
En hårdare granskning av remiss- och propositionstrafiken hade kunnat ge medborgarna en chans att stoppa attacken mot integriteten. Men de försök Alliansen tidigare gjort att smuggla FRA-lagen genom beslutsmaskineriet uppmärksammades inte tillräckligt. Så här står vi alltså med rumpan bar, redo för FRA-inspektion.
Nu, fem i tolv, återstår bara för medier och medborgare att i sin tur hårdgranska varje enskild Allians-riksdagsman. Det behöver de inte oroa sig för. Den som har ett rent nej i påsen har ingenting att frukta.
