Tidningen Amelia kontaktade mig och ville ha "hjälp" med lite vårtips om konst och kultur, samt motivering till tipsen. Och gärna från hela Sverige. Som "kronan på verket" skulle jag få min bild i tidningen.Amelia Adamo Jag anade genast oråd. Vem tror de att jag är? En fåfäng knähund? Mitt arvode tycktes ligga i "kronan på verket", det vill säga min bild. Det stämde. Inget arvode för utfört arbete. Och det från mångmiljonkoncernen Amelia, som nyss startat en ny tidning för rika damer över 50. Jag tror att ingen annan yrkesgrupp i Sverige antas arbeta gratis. Unga fattiga tidskrifter betalar inte. Det är liksom kulturideellt. Man knotar på. Det går an. Författare viftar ofta på svansen av tacksamhet för att få sin bild i tidningen. Så hårt trängda är de. Det kan ju alstra annat uppdrag. Undrar vilken kulturskribent som kommer att vifta i Amelia. Utan ett ruttet lingon. Inte blir det jag. För Amelia är ingen ideell organisation eller fattig udda skrift. Koncernen Amelia är rik och skriver för rika damer. Och hon betalar inte. Benämner någon mig författare och konstkritiker, så är jag inte det och hör sen. Jag är rörmokare. Hit med ett rör och ge mig betalt. AGNETA KLINGSPOR