Affisch med Slettemarks "Sugen".
Affisch med Slettemarks "Sugen".

Hillersberg, Slettemark m.fl:
Bomb culture

Publicerad

Salka Hallström Bornold om den totalitära konstens comeback.

Historien lär en saker. Den som tror sig ha sagt något revolutionerande nytt om rasistiska nidbilder i Lilla Hjärtat-debatten bör se Lars Hillersbergs "Skriket", i Galleri Kleerups showroom. För ett uns perspektiv, om inte annat. Bilden av Palme som kroknäst gubbdjur är ändå inte den mest antisemitiska som den ideologiskt grumlige tecknaren gjort.

Vill man fördjupa sig i Hillersbergs underligheter finns boken Brottas med grisar, och dessutom retrospektiven på Kulturhuset nästa år. Han är i ropet, okänt varför. Kanske för att den gamla radikalkonsten i stort är det? Marie-Louise Ekman ställs ut i vinter på Tensta Konsthall (recenserad på dessa sidor 7/11), under sommaren visades Ulf Rahmberg och Lena Svedberg på Borås konstmuseum.

 

Hillersberg brer ut sig redan nu, bland de många gallskrikande rösterna i galleriets exposé över 68:ornas plakatkonst. Knullande rumpor kryllar över grafiska blad, tjocka kukar stoppas i hål, gubbögon muras igen med krossade ägg. Det är en enda grisbrottning till tecknarkonst som likväl bleknar jämfört med Lena Svedberg, Hillersbergs medarbetare på satirtidningen Puss innan hon tragiskt avled som 26-åring: det makabra gubb­slemmets magnifika konstnär. Här finns hon med i en enda plansch, ett titthål in i Svedberg-världen av flummigt förvridna kroppar.

Sture Johannessons silvriga kitschverk "Fishelangelo" (med Kjartan Slettemark)  är också en udda stjärna – ganska ensam i vimlet av slagord och patriarker, svartvitt återgivna som på dåtidens tv. Det onda är väldigt ont, det goda så väldigt gott. Ner med kungahuset, stöd FNL. Fidel som hjälte med blicken i fjärran, Palme som dansande odjur framför flaggan.

Det är inte riktigt så underhållande som man hoppats att se tillbaka på denna naiva period, när konsten kom till i folkets namn och prånglades ut på gatan som billiga bulletiner. Tänket är verkligen totalitärt, uttrycket precis så platt som man inte ville minnas det. I det här urvalet är det också den blinda tron på manliga auktoriteter, gudar och jävlar som curerats fram, radikalkonstens minst klädsamma sida. I till exempel Håkan Nybergs "Råttan" slår en smutsig gnagare klorna i jordklotet, och egentligen är det bara Onkel Sam-hatten som skiljer figuren från 30-talets nazipropaganda.

Men historiskt är det. Mot den här mansdominanta fonden blir kvinnans uppror mycket logiskt. Längst in i ett hörn hänger Ulla Wennbergs minimala träsnitt av en rultig dam som gråter, naken på en soffa. Titeln är mer intressant än verket: "Barlast". Barlast! Jag sänder en tacksam tanke till den kvinnokamp som pågått sedan dess. Så här slemmigt har vi det ju faktiskt inte längre.

Salka Hallström Bornold
Salka Hallström Bornold

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag