POET OCH PROFESSOR. Kjell Espmark är ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 16. Foto: Bruno Ehrs
POET OCH PROFESSOR. Kjell Espmark är ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 16. Foto: Bruno Ehrs
Lyrik. KJELL ESPMARK Dikter om kärlek. Ett urval Norstedts, 126 s.
Lyrik. KJELL ESPMARK Dikter om kärlek. Ett urval Norstedts, 126 s.

Hel relationsroman i Espmarks korta dikter

Publicerad

Kjell Espmark kommer ut med en samlingsvolym av dikter med kärlek som tema.

Nina Lekander läser en poet med distinkt ton och tassande rytm.

Hur fräck är Kjell Espmark inte med ett egenskrivet förord som både är en programförklaring och en läsanvisning, nästan en recension! Vill jag verkligen läsa enligt dessa direktiv direkt från Akademien?

Tänk för att jag vill det. Eller rättare: jag glömmer denna inledning redan vid den första dikten "Återfödelse" från 1961. Känner havet, gräset, flugsurret, sländan och skrattet - "för att gräset finns". Direktheten, glädjen, aningen av älskog som upphäver tiden.

Läser vidare och tänker espri, melankoli och akribi. Jag vill gärna slå följe med denna bildade äldre herre med ett så lätt handlag för höfter och mer eller mindre äkta hälfter, liksom för beröringens magi: "Handen som lämnar en flyende höft / och utlämnar den åt tomheten / förlorar sin tyngd."

Därtill har herr Espmark en torr humor, tillika fallenhet för lurendrejerier och smärre gåtor. Jag mallar mig när jag direkt förstår att dikten "Falskmyntare" handlar om Camilo José Cela - Nobelpristagare 1989 - och hans många älskarinnor. Änkan bränner brev och fruktar: "Ska han skutta ur kuverten / en tung och flåsande satyr?"

Naturligt nog för en ytterst beläst författare finns här vinkningar till många andra diktare - Tranströmer, Aspenström och Sapfo för att nämna några. Men Espmark förlorar aldrig sin egen distinkta ton och tassande rytm. Eller om man ska säga vibrerande eller skimrande; det har kanske med hur såväl diktjagen som föremål och naturfenomen så sömlöst glidflyger hit och dit i tid och rum.

 

Espmark skriver i förordet om ett "nedskruvat perspektiv" som inte behöver innebära pessimism, och visst inte. Samtidigt är perspektiven i dessa dikter från flera dekader synnerligen skiftande - dikternas alla jag och du kan kameleontiskt vara en hon eller en han eller en åldring eller ett litet barn. Det ger en viss spänning åt läsningen, och ibland kan man läsa in en hel liten relationsroman i alls inte långa dikter.

Och om människor, myter och känslor studsar fram och tillbaka så gör även förståndet och skämtandet det. Jag fastnar för en dikt som redan för många år sedan har fäst sig vid mig, "Det andra livet", i vilken "Ord som tidsföljd och förklaring / är rostiga redskap jag ställer i boden. // Förnuftet får klaga i nästa instans."

 

Hur underligt också att språket i exempelvis "Avsked" på ett liksom sorglustigt vis kan tyckas återspegla den atenska gravrelief som ett par - "som inte kan urskiljas var för sig" - står inför: "den ena ska just gå förlorad i stenen, / den andra stanna i sitt halva liv. /.../ Hur ska den enas slocknande minnen / kunna slitas ur den andras sinnen?"

Och längre fram, flera minnen (minns memoaren "Minnena ljuger", då tycks i stället hågkomsterna som det enda sanna) vilka lika vackert som sorgligt flätas in i och ut ur varandra. Vilka minnen är dina, vilka är mina? "Du måste göra dig lös från mig / tunga, kön och minnesbilder / och låta mig bli till ingenting."

Jo, det är ju till intet vi alla ska. Men på vägen dit har vi sinnena och sångerna, trotsigt utmanande död och förlust.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida