Foto: OLLE SPORRONGFoto: OLLE SPORRONG
 Foto: OLLE SPORRONG

Här flyter vinet värre än i Pluras kök

Publicerad

Medeltidspoeten Hafez är en monumentalgestalt i persiskt kulturliv men uppmärksammas sällan i väst.

Tara Moshizi skriver om den dekadente skalden inför norouz, nyår för omkring 300 miljoner människor.

Det finns vissa människor som man gillar, men tyvärr bara träffar en gång om året. Den persiske 1300-talspoeten Hafez, är en sådan person för mig. Hafez är som den långväga fastern som dyker upp vid jul och jämna födelsedagar och höjer stämningen med sin blotta närvaro. 

På måndag inträffar norouz, det vill säga nyår för omkring 300 miljoner människor världen över. Högtiden är helt sekulär och firas av bland andra iranier, kurder, afghaner och tadzjiker. Vi uppmärksammar vårens och ljusets ankomst och gläds åt att naturen börjar grönska. 

Hafez på norouz

Vid sidan om mat, färggranna blommor och abnorma mängder sötsaker innehåller norouz-firandet ytterligare en ingrediens: Diktsamlingen ”Diwan” av den persiska 1300-talspoeten Shams al-din Hafez. Han är en monumentalfigur inom den persiska kulturen och den mest lästa poeten från Iran. 

Hafez kända diktsamling består av omkring 600 verser och dessa korta lyriska texter genomsyras av teman som kärlek, åtrå, erotik, mysticism och en törst på livet. Och vinet. (Ibland framstår det nästan som att det dricks mer rödtjut i Hafez dikter än i ett avsnitt av ”Pluras kök”.)

Hafez grav i staden Shiraz tillhör Irans största turistattraktioner. Trots det uppmärksammas sällan hans verk i västerländska medier. Samma sak gäller även för andra stora poeter och författare från muslimska länder. 

Vithetsnormen inom kulturjournalistiken och rädslan för att vidröra konst skapad utanför ens såväl kompetensmässiga som geografiska område, gör att en ikon som Hafez går under radarn på kultursidorna. Det synd, för hans dikter är en skatt.

 

LÄS MER: När kommer "muslim 2.0"? 

 

"Diwan" av Hafez

"Diwan" är inte bara en bok varifrån många talesätt och berömda citat blivit hämtade. Bland sekulära iranier används även diktsamlingen för att se in i framtiden. 

När nyårsmiddagen är avklarad och jag halvligger på soffan med översta byxknappen uppknäppt, plockar min mor fram vårt tummade exemplar av "Diwan". Detta är en hedersuppgift som traditionellt tilldelas den äldsta i sällskapet. 

Därefter ber hon var och en av oss i familjen att formulera en önskan inför det kommande året. Som barn var mitt standardsvar ”En ponny, tack”. Jag fick aldrig någon. Numera nöjer jag mig med hyfsad hälsa och bättre villkor för landets frilansjournalister.

När önskningen uttalats blundar jag och stryker med pekfingertoppen över sidhörnen. Boken slås upp på den sida fingret fastnar på och dikten som finns där ska ge en indikation om önskningen kommer att uppfyllas eller ej. Mamma läser högt. Orden klingar vackert. Hafez verser har en unik melodi och en rytm som gör att varenda mening låter högtidlig och lekfull på samma gång. Det finns bara ett problem. Jag förstår inte särskilt mycket av texten.

 

LÄS MER: Adonis målar upp en vrångbild av islam

 

Svenska översättningar av Hafez

Dikterna har 600 år på nacken och är förstås präglade av 1300-talets symbolspråk och sammanhang. Hafez är extremt svår att översätta, då varje översättning också kan betraktas som en tolkning eftersom hans poesi är mångtydig. Lyckligtvis finns det ett par översättare som trots det antagit utmaningen. 

I år fyller de första svenska översättningarna tio år: Fateme Behros "Östanvindens ande: dikter" (Ellerströms förlag, 2007) och Ashk Dahléns "Dikter – Hafez" (Rosengårdens förlag, 2007). Dahlén möts dock av motstånd redan i bokens förord, skrivet av den norske Hafez-kännaren Finn Thisen som är docent i orientaliska språk vid Oslo universitet. Han menar att uppgiften att översätta Hafez helt enkelt är omöjlig.

Hafez raggade snabbt

Omöjlig eller inte, det är tack vare Dahléns och Behros översättningar och deras förmåga att genom hänvisningar och förklaringar ge hans texter kött och blod, som de uråldriga dikterna har blivit levande för mig. Nu när jag förstår lyriken vi spår i, inser jag ironiskt nog att poeten i fråga förmodligen inte varit så förtjust i att hans verser används som prognoser. Hafez själv verkade nämligen inte så upptagen av framtiden. 

Hans återkommande budskap är att lyfta bägaren för all skönhet som omger oss, leva lustfyllt och njuta av nuet. Samt: ragga snabbt. Allt det är tydligt, inte minst i dikten "Östanvind” (översättning av Ashk Dahlén). 

"Tala inte längre om det som varit och komma skall! / Rosen kom till världen genom din längtan, o Hafiz! Så skynda efter din älskade; annars går hon sin väg!"

 

Tara Moshizi

Tara Moshizi är journalist.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag