Kajsa Ekis Ekman.
Kajsa Ekis Ekman.

"Har du läst boken?"

Publicerad

Kajsa Ekis Ekman bemöter Apostolis Papakostas kritik av hennes bok "Skulden" om den grekiska tragedin.

Apostolis Papakostas har rätt i en sak. Europas offentlighet har pendlat mellan genren "den lata greken" och genren "den grekiska tragedin". Först var krisen grekernas fel, nu vill man beröras av sorgliga berättelser. Jag vänder mig emot båda dessa genrer. Till exempel poängterade jag nyligen i en intervju att jag inte säljer misärporr, och att "många vill höra gripande och rörande historier när jag nu är ute och föreläser, men att jag hellre vill prata om orsakerna till krisen" (ETC Malmö 26/10).

 

Apostolis Papakostas.Foto: Eleonor Björkman
Därför blir jag så förvånad när jag läser Papakostas artikel (Expressen 27/10). Han menar att både jag i min bok "Skulden" och Alexandra Pascalidou i sin bok "Kaos" sysslar med "eländesjournalistik".

Han skriver att vi ägnar oss åt ett "frossande i elände där man från lyxsvitens utsiktsbalkong beskriver eller skådar den sociala verkligheten som ett Dantesinferno enbart bestående av prostitution, pauperism, brottslighet, bostadslöshet och självmord".

Papakostas text är full av svepande anklagelser, flera av dem direkt felaktiga. Han skriver att "både Ekis Ekman och Pascalidou rapporterar om ökad kvinnomisshandel" och att "i båda böckerna framställs också kvinnor som krisens största offer". Detta stämmer inte. Jag nämner inte kvinnomisshandel någonstans i min bok. Inte heller har jag någonsin sagt att kvinnor skulle vara krisens största offer.

 

Min bok "Skulden" har två ambitioner. Den ena är att skildra krisens orsaker. Jag går igenom finanskraschen i USA, eurons framväxt samt diskuterar olika kristeorier. Vad gäller Grekland analyserar jag landets historia för att förstå varför just Grekland drabbades så hårt av krisen. När krisen bröt ut var många bedömare snabba att skylla på landets klientelistiska system, utan att fråga sig hur systemet växt fram.

Jag tar upp olika teorier om varför vissa länder blir klientelistiska; exempelvis är relationen mellan industrialisering och demokrati en intressant faktor i sammanhanget. Vidare intervjuar jag både premiärministern och oppositionsledaren för att få deras syn på situationen.

Men Papakostas skriver att "böckerna handlar inte så mycket om den grekiska krisen utan om de rykten som krisen gav upphov till bland den grekiska befolkningen". Verkligen?

 

Min andra ambition är att skildra krisens konsekvenser. För vad som sker är inget annat än en stor skam för Europa. Att 60 procent av de unga går arbetslösa och att en tredjedel av hushållen inte klarar att tillfredsställa de grundläggande behoven, efter tre år av krisåtgärder, kan inte betraktas som något annat än ett stort misslyckande.

Men i min bok har den politiska kampen huvudrollen. Av de fem personer jag skildrar är fyra politiskt aktiva på olika sätt. Jag söker också upp arbetare som tagit över sina fabriker och socialarbetare som arbetar vidare utan lön. Är detta att beskriva människor som "offer", Papakostas? Och ingen av de vänner jag bodde hos, varav flera har fått värmen avstängd, ägde någon "lyxsvit."

 

Papakostas har ett enda citat från min bok. Det kommer från första sidan och handlar om att självmorden har ökat med 40 procent vilket Papakostas tvivlar på. I stället för dessa uppgifter, som rapporterades av hälsoministern Andreas Loverdos under 2011, tar Papakostas fram siffror från den oberoende hjälpgruppen Klimaka. Det är bara det att tittar man på hans egna siffror har självmorden stigit med 45 procent sedan krisens början. Vilket Klimaka också gick ut med förra månaden.

Så vad är det han bråkar om? När ett land som haft det lägsta antalet självmord i Europa, ett välmående land, med ens raseras på det här sättet, är det vår förbannade skyldighet att rapportera - och reagera.

 

Kajsa Ekis Ekman

kulturen@expressen.se

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag