Jonas Karlssons Hamlet ställer alla sina medspelare i bakgrunden. Foto: Rasmus Baaner
Jonas Karlssons Hamlet ställer alla sina medspelare i bakgrunden. Foto: Rasmus Baaner

Hamlet: Aarhus teater, Danmark

Publicerad
Uppdaterad
Hamlet på blandad danska och svenska är komik, tragik och tonvis med spik. Nils Schwartz ser Jonas Karlsson göra sitt livs roll i rollernas roll i Århus.
Han kommer in genom en glipa i den svarta ridån på Aarhus Teater och hälsar publiken välkommen som vore han en ståuppare på en kvällskurs i svenska. Redan med första repliken har han publiken i sin hand och behåller den där till de sista liken. Jonas Karlssons Hamlet är den märkligaste gestaltning av den danske prinsen jag har sett, en fullständigt enastående prestation.
Han är varken sympatisk eller empatisk, snarare charmfullt psykopatisk, spelat eller inte, där han mimiskt förtydligar sina repliker med ständigt rörliga händer och hejdlös energi, fräck, sarkastisk, okontrollerbar, humoristisk och lynnig som ett hav av kval. Till och med hans dödsögonblick blir en avskedsshow, när han gör tummen upp till Horatio och upprepar de där bevingade orden om tystnaden på fyra språk - svenska, danska, engelska och finska (!)
Men alla hyss och ticks och blinkningar till publiken devalverar ändå inte tragiken i rollen. Hamlet får här hålla "att vara"-monologen vid Ofelias döda kropp - ett dramaturgiskt grepp som ter sig självklart - och han utslungar de berömda orden som en rasande och förtvivlad förbannelse över världens ordning.

Att sätta upp Hamlet i Danmark med två svensktalande skådespelare i ledande roller såg inte på papperet ut som ett succékoncept. I själva verket visar det sig vara en alldeles lysande idé. Genom att göra språksvårigheterna till ett bärande komiskt element har Stefan Larsson skapat en föreställning som inte liknar någon annan uppsättning av pjäsernas pjäs jag har sett och inte publiken i Århus heller.
En förutsättning för att företaget ska ha en chans att lyckas är förstås att texten är så känd att de flesta begriper den om den så spelas på swahili i Schweiz med en Hamlet som talar tagalog. Men Larssons uppsättning har därutöver en respektlöshet mot traditionen som ger den en extra dimension både bortom och hitom den tragiska kärnan.
Till det kommer Jens Sethzmans fantastiska scenrum, helt kakelklätt, med tre mäktiga högar stålglänsande spikar att både gräva och kliva i samt i fonden ett långt bord fyllt med flaskor för att markera hur pass på dekis den ruttna danska staten är.

Jonas Karlssons spelstil är så att säga född i dubbelspråkigheten. Han talar svenska uppblandat med en del danska ord, men genom den förtydligande mimiken, som ju egentligen är mera riktad till publiken än till medspelarna, blir språket en fritt kringlöpande retorisk figur, ett metateatralt språkspel i spelet.
Marie Richardsons Gertrud blandar också in danska ord i svenskan. Men hennes roll är långt mera tillbakahållen. Svalt leende ser hon mestadels ut som om de manliga tokerierna och känsloutbrotten egentligen inte angår henne.
Det är framför allt Niels Ellegaards Polonius som tillsammans med Hamlet gör de dansk-svenska språklekarna till en lustiger redundans. Fast tårarna i mina ögon har också andra källor än skrattet. Inte minst Signe Kærup Hjorths Ofelia, en prydlig flicka i skoluniform som förvandlar spikhögarna till tonvis av stigmatiskt stål.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag