Vinst och förlust. Staten tjänar pengar, spelaren blir ruinerad. Foto: Jan Düsing
Vinst och förlust. Staten tjänar pengar, spelaren blir ruinerad. Foto: Jan Düsing

Gustavsson/Svanell:
Spela lagom!

Publicerad

Staten har blivit lika spelberoende som de glåmiga männen framför sunkhakens Vegasmaskiner. Dan Hallemar läser en alarmerande reportagebok om den expanderande spelindustrin i Sverige.

I skärningspunkten mellan drömmen och mardrömmen kan samhället bli extra synligt. I mötet mellan den brunbrända H&M-modellen på reklampelaren och omsorgen från den som säger att det kan vara farligt att sola. Hur lätt att förlöjliga den omsorgen och hur trösterikt att den finns. Den finns på Systembolaget med sin anti-reklam och hos Trafikverket med sin nollvision. Alla vet att frihetsdrömmen har den där baksidan. Vi knäpper på oss bilbältet nu, det gjorde vi inte 1975.

Trots att de flesta av oss varken hamnar i drömmen eller i mardrömmen. Vi blir bara sittande mitt emellan. Våra bilbälten behöver aldrig sträckas.

Spelande är drömmen om flykten, som bilen och spriten.

Och spelreklamen är som motorvägen på sommarsemestern, ingen kommer undan den. Ingen reklam är mer överallt. Samtidigt tycks den harmlös. Kompisar, glädje, gemenskap, stora känslor. Livslustigt. Grabbig men snäll på det där björnkramiga viset. Glenn Hysén-mysigt. Hela tiden bussig och mer chips och tacos än öl och sprit.

När man har läst Anton Gustavsson och Adam Svanells bok Spela lagom. Hur drömmen om snabba pengar gjorde Sverige spelberoende" kommer man att se annorlunda på den saken.

Det finns avsnitt här om den expanderande, närmast spelberoende statens självförnekande agerande. Allt är dröm. Det finns ingen skugga. Alla säkerhetsbälten kapades. Det var 1980-tal och man "bara sålde och hade kul", med Lars Gunnar Björklund resande runt i folkparkerna med lottdragningar med sin lilla maskin som kallades Dra-kula. Så fort statliga Tipstjänst lanserade ett nytt spel, svarade statliga Penninglotteriet med ett annat och så slog statliga ATG till med något som kunde vara Dagens Dubbel. Kapprustning och vadslagning i den statliga spelbutiken.

 

Livslögnen varade till kring 2000 när bilden av spelberoende börjar klarna.

Riktigt mörkt blir det när Svanell och Gustavsson kliver in till sunkhakens Vegasmaskiner, Svenska spels överlägset mest lönsamma spelform som omsätter sju miljarder per år, mer än dubbelt så mycket som den söta pensionärs- och presentlotten Triss. Där sitter en eftermiddag i februari, eller en i maj, de som de flesta av oss skulle peka ut som förlorarna och trycker på "243 sätt att vinna". Det är, skriver Gustavsson och Svanell, så här statens spelindustri egentligen ser ut. Maskinerna fångar problematiken. Staten menar att de stoppar folk från att gå till svartklubbar och spela. Men ett starkare argument är att om man tar bort dem försvinner två miljarder i intäkter.

Ska man reglera spel med lagar, hur ska man göra det och vilka följder får det? För den personliga integriteten, för föreningslivet som lever på spel? Ska man släppa spelmarknaden fri för licenser? Stoppar statligt spel svartklubbar? Spelberoendet har precis klassats som en beroendesjukdom, men vad kostar det och hur skapas det och hur förebyggs det bäst? Statliga Svenska spels svar har varit att de levererar pengar till statskassan så tar vården hand om problemen.

Anders Borg anser själv att spelandet är så dumt att han knappt förstår det - hur kan man vilja investera pengar i något som med säkerhet leder till en förlust - och väljer att betrakta det statliga spelmonopolet som självklart, och som en plats där man "ligger" lågt och fokuserar på spelansvar".

Samtidigt har internetspelandet exploderat sedan länge. Från poker till odds. Ingen ser längre skillnad på om det är Svenska spels Oddset eller Unibets odds som flimrar förbi i underkant i rutan under Premier League matcherna på Viasat fotboll.

 

Men skulle inte en licensiering av de utländska spelbolagen leda till större möjligheter att avkräva ansvar för kostnaderna?

I Svanell och Gustavssons bok tecknas en bild av en komplicerad men samtidigt aningslös statlig spelpolitik. Det är en bok med ett öppet slut. Något måste hända, men vad? Den svenska spelpolitikens hållning verkar misstänkt likt den man ser hos den typiske mannen framför en Vegasmaskin.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag