Den 4 november 2005

avslutas rättegången Kitzmiller et al. versus Dover Area School District i Pennsylvania. På rättegångens sista dag ställer skolstyrelsens försvarsadvokat sin sista fråga till domaren. - Ers Excellens. Såvitt jag kan se, är detta den fyrtionde dagen sedan denna rättegång börjande och i natt är det den fyrtionde natten. Jag skulle vilja veta om ni gjorde det med avsikt? - Mr Gillen, svarar domaren, det är ett intressant sammanträffande, men det var inte designat. Med detta förklarar jag rättegången avslutad. Gillen anspelar på syndafloden och regnet som föll i fyrtio dagar och fyrtio nätter som straff för människans synder, då Noa klivit ombord på sin ark (Första Mosebok 6-8). Syftet med processen var att pröva vetenskapens ställning i förhållande till Intelligent design (ID), som är en modern variant av kreationismen, den bibliska skapelseberättelsen. Frågan gällde vad som ska läras ut på biologilektionerna i skolan. ID-rörelsen har president Bush som främsta förespråkare, medan det vetenskapliga etablissemanget anser att undervisningen ska baseras på vetenskap i stället för religion. Rättegången i Dover blev en intellektuell fars. Dom meddelades den 20 december 2005, och vetenskapen och förnuftet segrade denna gång. Rättegången kan ses som en symbol för ett större, pågående drama: många människor i vår tid av globalisering och identitetsupplösning söker sig till de givna och stabila sanningarna i de religiösa skrifterna.

Den religiösa

fundamentalismen är på frammarsch inom de stora världsreligionerna. Vetenskap och förnuft motarbetas från flera håll. Pseudovetenskap och sanningsrelativism är på modet igen. Upplysningstanken har börjat slockna, eller åtminstone blekna.: Det nya århundradets stora intellektuella drama är konflikten mellan det sekulära förnuftet och den humanistiska etiken å ena sidan, och den religiösa konservatismen och dogmatismen å den andra. I den konflikten står George Bush och Usama bin Ladin på samma sida. Konflikten konkretiseras i striden om evolutionsläran, en konflikt som pågått i nästan 150 år. År 1859 publicerade Darwin Om arternas uppkomst. För första gången i vetenskapens historia lanserades en teori som på ett konsekvent sätt förklarade människans ursprung, utan hypotesen om en högre makt. Darwins teori blev det vetenskapliga hotet mot Bibelns sanningsanspråk. De bibeltrogna menade att människan var 6?000 år gammal och härstammade från Adam och Eva. Darwins teori var oförenlig med den tolkningen och därmed ogudaktig, destruktiv och omoralisk. Tanken att människan skulle härstamma från aporna ansågs löjlig. 1925 åtalades biologiläraren John Scopes när han undervisade om Darwin i sin skola i Dayton. Rättegången mot Scopes hårdbevakades av massmedia och döptes snabbt i medierna till The Monkey Trial. John Scopes fälldes och dömdes till böter. 1968 förändrades det juridiska landskapet dramatiskt till vetenskapens fördel. De bibeltrognas kamp mot evolutionen råkade ut för ett kraftigt bakslag, i rättegången Epperson versus Arkansas 1968. Arkansas förbud mot "teorier som hävdade att människan härstammade från aporna" ledde till att läraren Susan Epperson utmanade delstaten och hävdade att lagen stred mot konstitutionen. Frågan prövades i högsta domstolen och Epperson segrade. Domstolen fann att lagen stred mot konstitutionens första tillägg, som förbjuder främjande av religion i skolor.

Efter kreationisternas

motgångar under 1970- och 80-talet började vindarna vända. Den kristna tankesmedjan Discovery Institute arbetade fram en ny strategi. Kreationismen måste formuleras helt utan referenser till Bibeln eller andra religiösa begrepp. Begreppet kreationism överges, och Intelligent design introduceras. Begreppet lanseras som en vetenskaplig teori om människans och arternas uppkomst, ett alternativ till evolutionsteorin. Idén om ID bygger på att de komplexa biologiska organismerna måste vara designade med ett syfte, av en intelligent skapare. Om det är en gud eller någon annan kraft som ligger bakom, låter man vara osagt. Man vill inte gå i den konstitutionella fällan igen.

Teorin om ID

lider av minst fyra grundläggande problem: 1. Det är inte en vetenskaplig teori. Alltså har den ingen plats i den vetenskapliga undervisningen. Ett grundläggande krav på en vetenskaplig teori är att den är testbar och falsifierbar. Att en teori är falsifierbar innebär att det går att beskriva vad som skulle visa att teorin är felaktig. ID-rörelsen har hittills inte lyckats beskriva vilka slags experiment, fynd, test eller resonemang som kan falsifiera teorin. 2. ID-rörelsen hävdar att komplexa biologiska organismer inte kan uppstå enligt Darwins teori om slumpmässiga förändringar och naturligt urval. Detta är felaktigt. Modern biologisk forskning har fungerande förklaringsmodeller för att beskriva utveckling från enklare till mer komplexa system. 3. ID-rörelsens försök att påvisa luckor i arternas släktträd, saknar bevisvärde. Frånvaron av bevis är inte bevis på frånvaro. Argumentationen bygger på en falsk dikotomi: idén om ID blir inte mer bekräftad, ju fler brister som påvisas i evolutionsteorin. Rent principiellt skulle evolutionsteorin kunna falsifieras fullständigt, utan att ID därför blir mer trovärdig. Det skulle bara visa att det gått till på något annat sätt än vad Darwin trodde. 4. Discovery Institute, som skapat idén om ID, har en annan agenda än att förstå arternas uppkomst. Syftet är i stället religiöst, vilket den amerikanska konstitutionen förbjuder. I Discovery Institutes egna dokument finns en tydligt formulerad strategi: ID-rörelsens uppgift är att "bekämpa den vetenskapliga materialismen och dess moraliskt, kulturellt och politiskt destruktiva konsekvenser".

Tydligare än så

kan det knappast formuleras. Evolutionsteorin betraktas som materialistisk och ogudaktig, och därmed oetisk. Naturvetenskapen sysslar heller inte med etiska värden, eller begrepp som "syfte" eller "mening". Vetenskapen försöker att ta reda på vad som är en tillräckligt bra beskrivning av verkligheten. Om någon anser att det är oetiskt att 2+2=4, så förändrar det inte att 2+2=4 är sant. Att naturvetenskapen däremot måste tillämpas med god etik är en viktig men helt annan sak. I Sverige har vi varit förskonade från allvarliga försök att ersätta vetenskap med religion i skolorna. Situationen är dock på väg att förändras. Den kristdemokratiska riksdagsmannen Tuve Skånberg har i en motion yrkat på att "regeringen ska vidtaga åtgärder för att motarbeta diskrimineringen av kreationismen i massmedia, i läromedel för grundskola, gymnasium." Även den nya generationens politiker uppvisar liknande tendenser. Ella Bohlin, kristdemokratiska ungdomsförbundets ordförande, är själv kreationist. Hon menar att "skolorna inte helt ska svänga om och ersätta Darwins lära med Bibeln. Men jag tycker att man ska presentera båda förklaringarna utan att ta ställning för vilken av dessa läror som är korrekt." En sådan politiker underkänner själva fundamentet för det demokratiska samtalet, nämligen förnuftet och rationell analys av fakta. Det är därför ID-rörelsen i USA, som nu börjar smitta av sig till Sverige, är en fara för demokratin. En politiker måste ta fakta på allvar. En makthavare som inte gör det tar inte ansvar för sitt uppdrag från folket. Darwin eller kreationism är ingen åsiktsfråga. Som vetenskapsman eller politiker kan man inte tro på det som är bekvämast för stunden. Därför är det som nu pågår i världen, kampen mellan vetenskapligt förnuft och religiös dogmatik, den viktigaste i vår tid. Fotnot. Christer Sturmark är författare och ordförande i förbundet Humanisterna