Lion Feuchtwanger.Lion Feuchtwanger.
Lion Feuchtwanger.
Josef Stalin. Foto: / OKÄNDJosef Stalin. Foto: / OKÄND
Josef Stalin. Foto: / OKÄND

Gör inte Stalins lakej till ett föredöme

Publicerad

Magnus Ljunggren varnar för att framställa Stalin-vurmaren Lion Feuchtwanger som ett medborgerligt föredöme.

I Expressen skriver Maria Edström om Lion Feuchtwangers till svenska nyöversatta roman "Oppermanns" från 1933, en profetia om det annalkande nazibarbariet (9/8). Författaren Feuchtwanger framställer hon som ett medborgerligt föredöme. Han fattas oss just i dag, hans skildring av en krypande totalitarism – som somliga behagar skratta åt – råkar i dessa altright-tider vara högaktuell.

Feuchtwanger bar förvisso på en tidig – judisk – klarsyn om nazismens väsen. Hans böcker brändes på bålet. I exil i Frankrike tvangs han sitta av en tid i ett interneringsläger. Allt detta är sant. Men det finns en sanning till. Vänsterförfattare for i parti och minut till Stalin och gullade med diktatorn: Barbusse, Rolland, Shaw, Arnold Zweig. Feuchtwanger var en i raden – ingen gick dock så långt i sitt tyrannslickande som han.

 

LÄS MER - Magnus Ljunggren: Jobbar åt RT - och Aftonbladet Kultur 

 

Audiens hos Stalin

Han fick fyra timmars audiens hos Stalin. Sen vallades han runt av NKVD i Moskva. De överväldigande intrycken räckte till en hel bok, ”Moskau, 1937”, utgiven samma år. Det är fasansfull läsning. Författaren deklarerar – samtidigt som hans kolleger skjuts av som boskap i Lubjankas källare – att den bolsjevikiska utopin nu är nästintill verklighet. I huvudstaden råder ”individens känsla av fullständig säkerhet, den lugna förvissningen om att staten är till för dig och inte du för staten”. Överallt ”harmoni, tillfredsställelse, ja lycka”.

Mer än 30 000 människor sköts i Moskva 1937-38.

Krönet på terrorn var de stora politiska processerna mot partiets ledargarnityr. Dem kunde inte ens Feuchtwanger undgå. Hur såg han på dem? Han fann de åtalade vara skyldiga på alla punkter. Han hade inget förbarmande med dem. Socialismens fiender måste elimineras.

Stalin till sist: en underbar människa, enkel, omtänksam, fylld av "god vilja”. Därtill en levande intellektuell, beläst som få, särskilt engagerad i de stora västerländska klassikerna.

Skulle vi behöva medborgarexemplet Feuchtwanger här och nu? Nej tack.

 

MAGNUS LJUNGGREN

kulturen@expressen.se

Magnus Ljunggren är professor emeritus i rysk litteratur

 

 

Maria Edström svarar

Magnus Ljunggren har helt rätt; Lion Feuchtwangers bok ”Moskau, 1937”är en förfärlig och idylliserande bok om Moskva-rättegångarna och det dåvarande Sovjet-samhället. Det kan man läsa i författaren och journalisten Per Svenssons utmärkta förord till nyutgåvan av ”Oppermanns”.

Feuchtwanger råddes att inte återkomma till Tyskland redan i januari 1933 efter att ha varit på en uppläsningsturné i USA där han, liksom många, hävdat att ”Hitler var slut”. Och likt många tyska intellektuella som flydde i ett tidigt skede och som ofta till slut hamnade i Los Angeles så drogs Feuchtwanger till Stalins Sovjet.

 Detta är i sig ett intressant ämne som tarvar sin egen betraktelse, men nu var min avsikt aldrig att framhålla Feuchtwanger som ett medborgerligt heroiskt exempel. Utan det var romanen ”Oppermanns” som så träffsäkert beskriver den glidning i språk och mentalitet som gjorde nazismen möjlig som var intressant också ur ett nutida perspektiv.

Lion Feuchtwanger, som dog i Los Angeles 1958, var dessutom förbjuden långt i på 1980-talet i Västtyskland på grund av av sin koppling till Stalin.

Maria Edström
Maria Edström är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag