I sagostaden Tbilisi talas det svenska
I sagostaden Tbilisi talas det svenska

Georgierna har pippi på svenska

Publicerad
Uppdaterad
2005-10-28 Jonah åkte ur fredagens avsnitt av Idol 2005. Agnes Carlsson var populär. Foto: Christian Örnberg, PRB KOD 7000. PUBLICERAD TEXT: AGNES.

I en dikt av

Gunnar D Hansson funderar filosofen Herder inför avresan från Riga sommaren 1769: Kommer jag till Frankrike kan jag inte språket. Jag blir då som ett barn. Om filosofen varit svensk, levt 236 år senare och i stället varit på väg till Georgien hade han inte behövt oroa sig. I huvudstaden Tbilisi finns nämligen sedan ett 15-tal år en liten men växande skara georgier som talar svenska. Alltihop är Astrid Lindgrens fel. Som liten pojke förälskade sig Bakur Sulakauri i Karlsson på taket. Han skaffade en svensk-rysk ordbok och försökte uttala de främmande orden, först på egen hand, senare med hjälp av en finlandssvensk hustru till en rysk militär.

Alla odds till trots

gjorde Bakur framsteg. Han bestämde sig för att sprida sina kunskaper. En av hans första elever var Tamar Maisuradze, bland vänner kallad Tamuna. Redan som tvååring hade hon blivit besatt av Pippi Långstrump, som en faster läste för henne. Föräldrarna blev lite oroliga när allt ofog fick en och samma bortförklaring: - Det var Pippi som gjorde det. Från 13 års ålder studerade Tamuna för Bakur. Två gånger i veckan efter ordinarie skoldags slut träffades svenskastudenterna. När hon var 14 stötte Tamuna på sin andra stora favorit: Tove Jansson. - Den första boken av henne som jag läste var Kometen kommer. Sedan slukade jag de andra i snabb följd. När hon var 17 började Tamuna på universitetet i Tbilisi - samtidigt som hon sökte kurser vid svenska universitet. Sommaren 1997 gick hon en av Svenska institutets kurser på Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Två år senare läste hon datalingvistik vid Göteborgs universitet under två terminer. - Det var jättespännande. Svenskan var inga problem, däremot var det jobbigt med alla läroböcker på engelska. Hon minns sina svenska studiekamrater som inte särskilt sociala, utom dem som på förhand hade kunskaper om Georgien: - De andra verkade inte vilja släppa in mig i sin gemenskap. De kanske trodde att jag var invandrare.

Tillbaka i Tbilisi

sommaren 2000 fick hon själv ta över lärarsysslan efter Bakur (som blivit förläggare) och dennes efterträdare, Nana Guruli, som omkom i en bilolycka 1999. I dag förestår Tamuna det till Nana Gurulis minne inrättade Centrum för studier i svenskt språk och kulturliv, som är inhyst i ett litet rum i Tbilisis statliga universitet för språk och kultur. På väggen hänger en svensk flagga och turistaffischer, i bokhyllorna står svenska böcker från då och nu, däribland Gunnar D Hanssons Förlusten av Norge. När jag besöker Tamuna sitter ett tiotal nybörjare kring lektionsbordet. De tittar nyfiket på det levande exempel på svenska realia som kliver in genom dörren: - Varje år tar jag emot 30 nybörjare. Omkring tio brukar falla ifrån under läsåret. Som mest kan de läsa i tre år. I kampen om att vara "första andraspråk" har svenskan tuff konkurrens från ryskan, engelskan, tyskan. Tamuna uppskattar att omkring 20 georgier nu obehindrat talar svenska och att kanske så många som 150 kan förstå och göra sig förstådda på språket. Som frivillig svensk kulturambassadör nöjer sig inte Tamuna med lärarinsatsen. Sedan ett år har hon påbörjat ett jätteprojekt, en svensk-georgisk ordbok: - Alla elever vill ha en. Den blir mitt livsverk. Tamar Maisuradze ler. I hennes 26-åriga mun låter "livsverk" föga storvulet men väldigt roligt, något som alla människor borde ägna sig åt. Som arbetsmaterial använder hon en massa ordböcker: svenska, svensk-ryska, rysk-georgiska, georgiska, ortografiska.

Hittills

har hon kommit till bokstaven D. Men då har hon fått göra om A och B ett par gånger på grund av höjd ambitionsnivå och trassel med ordbehandlingsprogram. Ordbokens första artikel avhandlar just A: "Första bokstaven i svenska alfabetet." Den andra artikeln handlar om talesättet "A och O". Tamunas far, historiker och översättare, hjälper till med språkkontrollen. Bakur Sulakauri är entusiastisk över projektet och tänker svara för utgivningen. Både han och Tamuna är intresserade av att hitta svenska samarbetspartners bland förlag och myndigheter. Georgien är, trots sitt överdådigt rika kulturarv och sin i allmänhet högt utbildade befolkning, ett mycket fattigt land.

Själv har jag svårt

att tänka mig ett bättre mål för "kulturpolitiskt utvecklingssamarbete" eller vad det nu kan heta. När man mitt i Kaukasus med unga välinformerade människor kan diskutera allt från drömmen om EU till Tove Jansson, allt från Astrid Lindgren till president Saakashvilis senaste oegentligheter, blir man inte som ett barn. Nej, man känner sig myndig på det emanciperade vis som filosofen Kant i Königsberg ansåg vara upplysningens mål och mening. Medan man själv enbart transporterat sig ett stycke i geografin genomför Tamar Maisuradze och hennes vänner, så fort de öppnar munnen, en kulturell kontinentalsockelförflyttning som gör det lilla skandinaviska landet och det lilla kaukasiska landet till grannar på en irrande planet.
Mikael Löfgren
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag