Foto: CAROLINE ANDERSSONFoto: CAROLINE ANDERSSON
 Foto: CAROLINE ANDERSSON

Gassilewski excellerar som mörkrets furste

Publicerad

Jörgen Gassilewskis nya roman handlar om folkmordet i Rwanda. 

Ulf Olsson får kalla kårar av mörkret i oss alla.

Intet mänskligt är romanen främmande. Vi lever ännu i Förintelsens och folkmordens tid: är också de ämnen för romanen? 

Jörgen Gassilewski har nog tagit till sig Adornos bekanta ord om omöjligheten att skriva poesi efter Auschwitz, insett att romanen måste finna former annorlunda än de konventionella och nedärvda för att kunna skriva tidens fasor.

Så när Gassilewski beslagtar folkmordet i Rwanda 1994 och de efterföljande "Kongokrigen" för sin roman så vet han att ett tryggt berättande bara skulle förråda händelsernas allvar och människornas öden. 

I stället är ”Hastigheten” en tungt arbetande, prövande roman, ändå skriven på ett ofta direkt, muntligt sätt, men med olika perspektiv: jag, du, dom. 

 

LÄS MER: Anders Ehnmark recenserar två böcker om folkmordet i Rwanda 

 

Men dess korta stycken av förenkling och komplicering, av ljussättning och fördunkling, är också en modernistisk hållning, tydligast utprövad av William Faulkner i romaner som ”Medan jag låg och dog”: olika röster talar, man stiger ned i medvetandets natt där rörelser bara bitvis kan urskiljas och identifieras.

 

FN tittade på

På det kollektiva planet tycks folkmordet i Rwanda entydigt: folkgrupper ställdes mot varandra, hutuer massmördade tutsier, FN och (väst)världen tittade på medan slakt pågick: omkring en miljon människor mördades, en våldtäktsvåg följde vilken syftade till att hivsmitta en befolkning. 

Folkmord kan ske på olika vis. Det koloniala arvet är påtagligt: en förutsättning för folkmordet var de identitetshandlingar som en gång införts av den belgiska kolonialmakten, och där innehavaren definierades: hutu, tutsi. 

Och kristen tro betyder intet. Så sorteras människor: ”Du kommer att dö. För att du är tutsi”.

Men på det individuella planet blir historiens skeenden alltid blandade, aldrig så entydiga, alltid såriga och motsägelsefulla.

 

LÄS MER: Per Wirtén läser Gassilewskis roman om Göteborgskravallerna 

 

Romanen heter ”Hastigheten” men rör sig liksom bakvänt genom sin värld. 

Huvudperson är Marie-Louise, tutsi gift med en hutu, hon har akademisk bakgrund, är politiskt progressiv: ”socialdemokrat, tutsi, kvinna” – och hon mördar grannflickan med en machete, hugger av hennes lemmar, slänger kroppen i en grop, sparkar sand över den. ”Jag är död. Jag lever inte längre.”, säger Marie-Louise – och kanske är denna egna död en förutsättning för dödandet av andra? 

 

Mördar ett barn

Sedan är natten förbi, och människorna ska leva med varandra igen – men hur? 

En utrednings- och försoningsprocess startar – men hur långt kan den nå? Gassilewski låter upprepningar och omtagningar skapa en tid som samtidigt stelnat och rullat vidare. 

Ibland klarnar sikten: ”Femtio tusen av sextio tusen tutsier mördas i distriktet under en dryg månad mellan april och maj.” 

När ”Hastigheten” är som bäst går kalla kårar genom läsaren. Gassilewski erbjuder oss en plats där vi kan vistas i det ofattbaras mörka närhet.

 

 

 

ROMAN

Jörgen Gassilewski

Hastigheten

Albert Bonniers förlag, 241 s.

 

ULF OLSSON

Ulf Olsson är professor i litteraturvetenskap och kritiker på Expressens kultursida.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag