Fredrik Lindström Foto: Caroline Andersson
Fredrik Lindström Foto: Caroline Andersson

Fredrik Lindström: När börjar det riktiga livet

Publicerad
Uppdaterad
Nils Schwartz läser Fredrik Lindströms bok När börjar det riktiga livet.
Jag läser Fredrik Lindströms nya novellsamling När börjar det riktiga livet och kommer att tänka på Hasse Z. Det är inte så vanligt numera att någon tänker på Hasse Z. Många har aldrig hört talas om honom eller känner på sin höjd till att han var far till Kar de Mumma, som väl inte heller alla vet vem det är längre, men det bryr jag mig inte om.
Hasse Z(etterström) var född 1877 och verkade i tiden 100 år före Fredrik Lindström. Han var redaktör för Söndagsnisse-Strix och startade Grönköpings Veckoblad.
Nu är det väl inte i första hand som humorist Fredrik Lindström vill framstå i sin samling. Låt gå för det, även om jag har haft stort nöje av den. Nej, det som förenar honom med Hasse Z är den trygga hemhörigheten i medelklassen och den på samma gång ömsinta och skarpa blick för medelklassens osäkerhet som tryggheten ger dem.
Hos dem finns varken det självhat eller det stingsliga självförsvar som annars är så typiskt för medelklassmänniskor. De förmedlar bara ett milt löje över alla de poser och positioneringar som mellanlägets anpassningar och inpassningar kräver under blamagegudens skoningslösa öga.

De 15 korta berättelserna i Lindströms bok tilldrar sig alla i urban nutid, explicit eller underförstått i Stockholm. Här möter vi ett par som har försett sitt hypermoderna kök med alla tänkbara specialutensilier men aldrig lagar mat, ett annat par i långdragna förhandlingar med sin fyraårige son om att skänka bort några av hans 84 gosedjur till ett barnhem i Moldavien, ett tredje par som efter en genomgripande homestyling av deras bostadsrätt ställer in sina flyttplaner.
Människorna i Lindströms medelklassvärld är varken likgiltiga för omvärldens nöd eller okänsliga för konsumtionens frestelser. De håller sig snarare med två samveten, det ena inköpt på NK, det andra på Myrorna. De älskar sina barn lika mycket som en tillvaro utan barn. De går hela tiden omkring och känner efter hur de mår.

Att vara medelklass är att inte ha någon klasskänsla att vila i. Inte heller någon självrättfärdighet. Fredrik Lindströms berättelser är ingen medicin mot vare sig det ena eller det andra. Men de skänker ett ögonblicks försonande efterglans när solen har gått ner över den södervända altanen i tryckimpregnerat trä som polackerna uppe i skogen byggde så billigt.
Ett ironiskt leende i skymningen, en andhämtningspaus, en ärlig blick i skrattspegeln.
Nils Schwartz ((tecknad))
Nils Schwartz ((tecknad))

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag