Damfotbollens belackare blir allt färre men har långtifrån tystnat. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅNDamfotbollens belackare blir allt färre men har långtifrån tystnat. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Damfotbollens belackare blir allt färre men har långtifrån tystnat. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Blir det guld i OS 2016? Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅNBlir det guld i OS 2016? Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Blir det guld i OS 2016? Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Pia Sundhage. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅNPia Sundhage. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN
Pia Sundhage. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN

Fotboll och kvinnor är en historia av kamp

Publicerad
Uppdaterad

Fortfarande bedöms kvinnliga fotbollsspelare efter andra normer än sina manliga kolleger.

Anna Hellgren noterar de könsmässiga stereotyperna på både läktare och plan.

När Sverige springer in för kvartsfinal på ett fullsatt Augsburg Arena i morgon har fotbollsvärlden tagit sig långt från tiden då kvinnor först förbjöds tävla i fotboll (kvinnor har bröst) för att därefter motarbetas och hånas (de kan skadas).

Världsmästerskapet i Tyskland har varit en propagandaföreställning. Martas utsökta solouppvisningar i matchen mot Norge, Tysklands äntliga spelförlösning, de vackra målen och Frankrikes hjärta i den avslutande gruppspelsmatchen dem emellan. Hur Sverige körde sönder världens bästa USA, åtminstone i en halvlek.

Dessutom har de flesta sportjournalister klarat av att kalla mästerskapet för just VM, utan irriterande dam-prefix i var och varannan mening.

Kvinnor och fotboll    

Den lilla filmsnutt som visar hur Josephine Öqvist byter tröja med en tysk (manlig) supporter är i skrivande stund den mest sedda på Aftonbladets webb.

Internationella fotbollsförbundets, Fifas, officiella slogan för mästerskapen lyder "The beautiful side of 20eleven", som förutom den rent bokstavliga betydelsen, och kopplingen till "det vackra spelet", är en lek med de båda engelska fotbollsorden för lag: "side" och "eleven".

De svenska kommentatorerna, Daniel Kristiansson och Pontus Kåmark, har förvisso inte pratat om bröst - däremot finns en uppfostrande och mästrande ton i deras rapportering, en som vore helt främmande om mittfältslåset hette Svensson och Källström i stället för Dahlqvist och Seger.

Kvinnor verkar inte kunna spela fotboll okommenterade.

Maskulin verksamhet 

Fotboll är en mycket maskulint kodad verksamhet. Det finns inget värre än en kvinna som inte bara ger sig in på manliga domäner, utan dessutom inte har vett att se ut som en "riktig kvinna".

Så sent som i slutet på 80-talet hade jag lagkamrater vars föräldrar inte ville att döttrarna skulle spela fotboll på grund av risken med "manhaftiga lår, som Pia Sundhage". Det vill säga muskulös, lesbisk. Att Sundhage är en av världens genom tiderna bästa spelare spelade mindre roll.

Kvinnor och fotboll är en historia av kamp, en fötternas feministiska revolution. Den är full av motsträviga och hårda kvinnor som fått kämpa mot såväl allmänhet som fotbollsförbund för att få göra det de älskar, spela och titta på fotboll. En betydande del av dem var, och är, dessutom lesbiska.

Besattheten vid femininitet

I dag är de som ifrågasätter kvinnors fysiska förutsättningar och lämplighet för fotboll färre. Fler flickor och kvinnor än någonsin spelar. Iran har ett landslag. Barhain och Ekvatorialguinea.

Men det är svårt att inte notera besattheten av en viss sorts femininitet, både inom och utom själva sporten. Mellan Fifas "könstillhörighets-expert", som ska kontrollera misstänkt maskulina spelare, och kommentarsfältherrarna som inte försitter en chans att proklamera kvinnors brist på fallenhet - och/eller deras "okvinnlighet" - finns den nästan desperat enhetliga hästsvans och mascara-uniformen som snart sagt alla spelare iklär sig.

I Tyskland förbjöd först Fifa läktaraktvism mot osynliggörandet av lesbiska inom fotbollen. När fem spelare från tyska U21-laget hängav sig åt minst sagt ekivoka övningar i Playboy, för att "bättra på damfotbollens rykte inför VM", uteblev reaktionerna.

Kanske var det spelarnas egen förklaring till bilderna som föll fotbollspamparna på läppen:

Kolla här, vi är helt normala och snygga tjejer.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra texter.

 

Fotnot. Den här texten publicerades först 2011, men har börjat spridas igen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag