Nils Kreugers "Brunte hämtas på söndagsmorgonen". Foto: Robert Blombäck / ROBERT BLOMBÄCKNils Kreugers "Brunte hämtas på söndagsmorgonen". Foto: Robert Blombäck / ROBERT BLOMBÄCK
Nils Kreugers "Brunte hämtas på söndagsmorgonen".  Foto: Robert Blombäck / ROBERT BLOMBÄCK
Pedagogisk världsbild. Carl Larsson. "Prinsessan vår" från tidningen Jultomten 1898.Pedagogisk världsbild. Carl Larsson. "Prinsessan vår" från tidningen Jultomten 1898.
Pedagogisk världsbild. Carl Larsson. "Prinsessan vår" från tidningen Jultomten 1898.

Bild och musik i skolan är ingen onödig lyx

Publicerad

I begynnelsen av Folkskolan genomsyrade konsten barnens undervisning.

Margareta Sörenson ser en utställning som påminner om vad skolan saknar i dag.

Förra sekelskiftets skola var ett sagoslott av estetik och konstnärliga ambitioner. Det satsades på de främsta kreatörerna: författare, konstnärer, arkitekter, kompositörer.

Dagens forskning är tydlig när det gäller hur värdefulla de sköna konsterna är för barn i skolan – både för att utöva själv som musik, bild och slöjd, och att uppleva som konstverk och som medel för att tillägna sig lärostoff. Barn som har dramatiserat antiken eller dansat matematiska grundbegrepp glömmer det aldrig. En skola i en demokrati måste både bilda och utbilda, vidga begreppen, stimulera fantasi och kreativitet.

Folkskolans lärarutbildningar bjöd under det sena 1800-talet in till en festföreställning av ord och bild. Det är det tydligaste temat för utställningen ”En sagolik skola”, som arrangerats av Lärarstiftelsen. Den har nu börjat sin riksvandring på Waldemarsudde i Stockholm och beskriver den svenska skolan som i nu 175 år lärt barn att läsa och räkna och orientera sig i omvärlden.

Nya utmaningar

 

Framtidens skola står inför delvis nya utmaningar, som att utbilda elever att navigera på nätet och i IT-världen. Där lurar numera helt andra troll än de som gluttade fram i folkskolans sagoböcker för länge sedan. Men de nya målen att "introducera datalogiskt tänkande" som "ger eleverna en chans att bättre förstå och kunna påverka sin samtid" bör ju inte ersätta utan kombineras med litteratur och konst.

Med raska kliv går utställningen från griffeltavla till grundskola, levande och roligt gestaltad, med något både för både stora och små att titta på. De flesta kan känna igen sin egen skola, men få ett historiskt perspektiv. Man kan rysa inför de små träskyltarna med ”skam” eller ”god” textade att hänga runt halsen på små skolbarn. Gamla klassfoton med flickor som har rosett i håret, syslöjd, hemkunskap, barnbespisning. Men man kan också ha roligt åt alla böcker och bilder, samt njuta av fina planscher av Carl Larsson eller Nils Kreuger.

 

LÄS MER: Musikens roll i skolan är försvinnande liten

Dessbättre verkar kommande läroplaner att betona de estetiska läroprocesserna mer. Bild och musik är inte onödiga lyxlektioner som tar tid från inlärning av annat – tvärtom. Kultur och konst är en del av människoblivandet. Frågan är hur skolan ska kunna börja arbeta sig fram till en samtida syn på lärande och konst. Inte minst de akademiserade lärarutbildningarna måste finna vägar att foga in estetiska ämnen.

Mycket är förstås inte med och nog hade det varit intressant om skolbyggen hade fått plats. Till skillnad från dagens baracker kring förra sekelskiftet byggdes stora folkskolor i storstäderna och små för landsbygden ritade av framstående arkitekter och ofta generöst utsmyckade. ”Palats för arbetarbarn” kritiserades av de konservativa, som aldrig var förtjusta i folkskolans storvulna planer.

Undra på det! Förkämparna för en estetiskt inriktad skola var radikala personer med avancerade pedagogiska och demokratiska mål för skolan, inspirerade av bland annat de danska folkhögskolorna med ny pedagogik där sång, litteratur och skapande arbete var en del av lärandet.

 

LÄS MER: Vet Skolverket ingenting om barns utveckling?

 

Det finns något aningen försiktigt över denna utställning, problematisera får man göra själv! Men tendensen är uppenbar. Att lusten att lära vilar på innehållets relevans och förpackning visas klart.

Folkskollärarna beställde en rolig bok om Sveriges geografi av Selma Lagerlöf, som lät Nils Holgersson flyga högt på gåsavingar.

För barnen dög bara det bästa och så ska det vara. ”God läsning och Bra bilder” är karta och kompass för att leva som människa bland likar.

 

Margareta Sörenson är medarbetare på Expressens kultursida.

Margareta Sörenson
Margareta Sörenson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag