UTMANAR. Teologen Joel Halldorf retar det sekulära Sverige med sin vänliga civilisationskritik.
UTMANAR. Teologen Joel Halldorf retar det sekulära Sverige med sin vänliga civilisationskritik.
"Kyrkan på torget".
"Kyrkan på torget".
Maria Küchen, författare och kritiker. Foto: Roger Larsson
Maria Küchen, författare och kritiker. Foto: Roger Larsson

Fler kristna borde våga vara politiska

Publicerad

Joel Halldorf har samlat sina texter om politik, tro och kultur.

Maria Küchen gläds åt en teolog som väcker rabalder.

I samtidens offentlighet borde fler stilistiskt begåvade teologer ta plats. Jag efterlyser kyrkfolk som skriver och talar utan att styras av vad ledningen för det egna samfundet tycker, eller av vad "människor vill ha". Vi behöver kort sagt fler som Joel Halldorf.

Hans civilisationskritik är tydlig nog att provocera men han söker aldrig konflikt. Hans hållning är vänlig, utåtriktad, nyfiken, intellektuell, social. När han skriver om populärkultur försöker han inte att flörta med massorna, det handlar om uppriktig förståelse. Vad är det för nerv i vår samtid som "Mad men" kommer åt? Hur kan någon missa det bibliska med Harry Potter? Varför är vi så ärketrevliga på Facebook? Läs och se.

Halldorfs ärende i "Kyrkan på torget" är inte att frälsa alla. I stället vill han vara en av många röster i en pluralistisk gemenskap där vi behöver tala med varandra. Han konstaterar själv att religiös fundamentalism, radikal ateism och ängslig konsensus-längtan lägger hinder i vägen för detta samtal.

Hänvisar till påven

Försöker du göra alla nöjda kommer någon inte att gilla det, se där ett motto att följa för oss som verkar i politik, kultur eller kyrka. Under dessa tre rubriker - "Politik", "Kultur" och "Kyrka" - sorterar de korta texterna i Halldorfs klippbok. Ofta hänvisar han till påven Franciskus I, en kyrkoledare som väcker respekt hos nästan alla men knappast genom att göra alla nöjda.

Pampar som har mist sina privilegier uppskattar honom inte, och många med mig vill att han ännu mer aktivt tar itu med romersk-katolska kyrkans avarter. Samtidigt är han ett konkret föredöme. Han visar i handling vad kristen tro kan vara.

Aborter och homosexualitet

Halldorf själv har väckt rabalder i det frikyrkosamfund han tillhör, genom att hävda det obegripliga och överspelade med förbud mot homosexualitet. Det sekulära Sverige utmanar han genom uppfattningen att barnmorskor som inte vill genomföra aborter bör ha samvetsfrihet.

Både Svenska kyrkans miljöarbete och Ebba Busch Thors politiska karriär anförs som exempel på vad religion kan och ska vara. Det lär reta folk till både höger och vänster bland dem som hävdar att kyrkan bör vara opolitisk. Kyrkan har inte en politik, enligt Halldorf, den är politik.

Det är inte oskyldigt. "I Mellanöstern skedde religiösa revolutioner, i USA bestämde de evangelikala vem som skulle bli president". Så står det i "Kyrkan på torget" och jag önskar att Halldorf hade utvecklat och problematiserat det. I stället överlåter han åt läsaren att göra sina egna värderingar.

Religion är politik

Är religionen överhuvudtaget politik, om man frågar mig? Ja. I bästa fall är den politisk på samma sätt som poesin. Den är en tillflykt och ett verktyg oavsett andra strukturer. Den är platsen där botten i mig är botten också i andra, för att tala med mystikern Gunnar Ekelöf - även han i högsta grad politisk, men omöjlig att inordna i gängse politiska system.

Det, enligt mig, bör kyrkan och religionen också vara. Gud försvinner ur bild om samfunden blir politiska genom att fungera som lobbyorganisationer eller avstamp för karriärer.

 

Maria Küchen

kulturen@expressen.se

 

Joel Halldorf är medarbetare i Expressen Kultur. Därför recenseras "Kyrkan på torget" av Maria Küchen, författare och kritiker i Sydsvenskan.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida