FRÅN OVAN. Den vita byggnaden Turning torso har blivit symbol för Malmö som modern tjänsteekonomi. Foto: Tomas LeprinceFRÅN OVAN. Den vita byggnaden Turning torso har blivit symbol för Malmö som modern tjänsteekonomi. Foto: Tomas Leprince
FRÅN OVAN. Den vita byggnaden Turning torso har blivit symbol för Malmö som modern tjänsteekonomi. Foto: Tomas Leprince
EN ANNAN SIDA. Sörjande efter mordet på 18-årige Ahmed Obaid den 12 januari. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVPEN ANNAN SIDA. Sörjande efter mordet på 18-årige Ahmed Obaid den 12 januari. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVP
EN ANNAN SIDA. Sörjande efter mordet på 18-årige Ahmed Obaid den 12 januari. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVP
Lars Åberg. Foto: Peter FrennessonLars Åberg. Foto: Peter Frennesson
Lars Åberg. Foto: Peter Frennesson

Fixeringen vid bilden av Malmö är ett svek

Publicerad

Är Malmö en framtidsstad – eller ett bevis på att det mångkulturella Sverige har misslyckats?

Per Wirtén läser två böcker om urbanitet och undrar om bilden har blivit viktigare än innehållet.

Med det kallhamrade mordet på Ahmed Obaid har rädslan återkommit till Malmö. Varken Turning torso eller krogvimlet vid Lilla torg är till någon hjälp. Döljer vintermörkret en ny Peter Mangs?

Malmö tillhör de europeiska städer som framgångsrikt har överlevt avindustrialiseringen. Men kvar finns också en annan stad, en inte särskilt välskött som haltar vidare.

Journalisten Lars Åberg har under många år oroat sig för mångkultur, enklaver, bidragsberoende och källarmoskéer i Malmö – oftast i Rosengård. ”Framtidsstaden” är en summering som har väckt starka känslor och fått berättigad kritik. Inramningen är ett obehagligt lockande exempel på Zygmunt Baumans begrepp retropia, alltså en utopi om det förlorade. I Åbergs fall ett före och ett efter den stora invandringens epok.

Klyftan mellan verklighet och politik

"Framtidsstaden".

Men det är en annan berättelse om Malmö som fångar mitt intresse. Han beskriver en växande klyfta mellan verklighetens nödrop och politikens uppfattning om sitt uppdrag. Med hjälp av en rad exempel drar han den träffande slutsatsen:

”Vad vi förväntas diskutera är hur bilden av verkligheten kan förbättras, inte hur de verkliga förhållandena ska kunna förändras.”

Vem känner inte igen det?

Stadspolitiker verkar ha förvandlats till bildskapare. I Malmö har det utmynnat i två parallella berättelser. Å ena sidan en problemstad i behov av nationellt stöd. Å den andra en framtidsstad där de kreativa samlas på kaféer. Lars Åberg famlar efter hur de hänger samman. Men återvänder sedan till sin skymningsberättelse om kulturellt sönderfall.

 

LÄS MER: Per Wirténs bok "Där jag kommer ifrån" – ett rasande försvar av förorten

Att sälja in och sälja ut

Nyligen kom en annan bok som ger bättre förklaringar. I ”Stad till salu” undersöker tre stadsforskare liknande fenomen i Göteborg och Stockholm. De kallar politiken för entreprenörsurbanism. Den erbjuder verktyg för att sälja städer på en global marknad med målet att locka turister, företag och forskning.

Det kan ske på olika sätt, som spektakulär arkitektur, typ Turning torso, och mikrostyrning av torg och gator för att främja den önskvärda ”urbana” människan – och hålla de andra på avstånd. ”Staden ska säljas med staden”, skriver de. Bildskapandet blir oundgängligt och gentrifieringen oundviklig.

"Stad till salu".

Lars Åberg berättar om ett möte med Malmös kommunikationschef när hon filar på ett nytt visionsprojekt och förklarar att: ”Jag måste hitta berättelserna som gör att du blir intresserad av Malmö.” Det är en inblick i entreprenörsurbanismens verkstad.

 

LÄS MER: Staten byter mjuk makt mot krigföring

Städerna slits itu

I ”Stad till salu” framgår hur synsättet förändrar städerna. Det har bidragit till fixeringen vid stadskärnorna, marginaliseringen av förorterna och därmed till segregeringen. Att ge staden glans och prestige har blivit viktigare än att skapa sammanhållning genom förutsättningar för bra liv i den. Städerna slits itu av entreprenörsurbanismens politiska prioriteringar – ungefär som Lars Åberg beskriver utvecklingen i Malmö.

Åberg konstaterar att han inte längre är så orolig för klasskillnaderna, utan för värderingsklyftorna. Han efterlyser en hård paternalistisk stat som uppfostrar sin underklass, den han finner i Rosengård.

Det passar fint ihop med entreprenörsurbanismens svärmerier för den borgerliga staden. Jag är rädd att hans önskemål bekräftar politikens rörelseriktning. Oavsett vem som mördade Ahmed Obaid så föll skotten i ett sammanhang.

 

Per Wirtén är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook så att du inte missar några artiklar.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag