HISTORISK TRAGEDI. Sedan finanskraschen 2008 har Grekland sjunkit djupt, medan andra klarat sig bättre. Foto: Nikolas Giakoumidis
HISTORISK TRAGEDI. Sedan finanskraschen 2008 har Grekland sjunkit djupt, medan andra klarat sig bättre. Foto: Nikolas Giakoumidis

Fattiga bevis

Publicerad

Boken "Åtstramning till döds" målar fan på EU-väggen med hjälp av ohederliga jämförelser.

Göran Rosenberg önskar sig en ärligare diskussion om ekonomi, demokrati och hälsa.

Det är möjligt att det vetenskapligt måste bevisas att människan mår bättre av ekonomisk stimulans än av ekonomisk åtstramning, även om det känns självklart på något sätt, på samma sätt som människan sannolikt mår bättre av fred än av krig.

För den som likväl tvivlar på den saken, ja kanske rentav anser att människan mår bättre av späkning, umbäranden och stress, finns nu en bok som i all upptänklig detalj bevisar just det man kunde ana. Exempelvis att grekerna mår sämre efter den ekonomiska åtstramningen än före.

 

Författarna till boken "Åtstramning till döds", hälsoforskarna David Stuckler och Sanjay Basu, lyckas också visa att ryssar och andra östeuropéer var friskare under kommunismen än efter. Efter kommunismens fall blev de alla sjukare, i synnerhet i länder som genomgick så kallad chockterapi, det vill säga genomdrev en politik där statens tillgångar blixtsnabbt privatiserades och statens åtaganden lika snabbt skars ner och de flesta människor fick sin tillvaro kullkastad.

De ryska männen i synnerhet började supa ihjäl sig och ta livet av sig och insjukna i allt möjligt. Sett genom författarnas hälsopolitiska glasögon hade det varit bättre för ryssarna om de hade gjort som exempelvis Vitryssland och valt en väg "med en gradvis övergång", eftersom de då hade haft en lägre arbetslöshet, en lägre andel fattiga och mer normala dödlighetstal.

Vad man redan här börjar ana är att glasögonen skymmer blicken mer än de skärper den.

Författarna gör också en jämförelse mellan statsbankruttens Grekland och statsbankruttens Island och kommer fram till att medan grekerna blev sjukare, blev islänningarna närmast friskare av krisen, vilket återigen berodde på att grekerna valde åtstramningar medan islänningarna valde stimulanser. Hade bara grekerna gjort som islänningarna hade saker och ting kunnat vara helt annorlunda, får man förstå.

 

Det är väl här någonstans som glasögonen helt tar över. Utan att på något sätt underskatta det arbete som de två forskarna lagt ner på att samla data om hälsoutvecklingen i en rad länder, så är Grekland och Island inte jämförbara storheter, varken i det här avseendet eller särskilt många andra.

Island står utanför både EU och euron och befolkas av 320 000 mer eller mindre närbesläktade invånare i ett isolerat ösamhälle med en lång tradition av demokrati, samhörighet och kollektiv välfärd, medan Grekland är... ja, något helt annat. Vad de hälsopolitiska glasögonen kort sagt inte registrerar är skillnader i de ekonomiska och politiska förutsättningarna för åtstramning respektive stimulans.

 

Ur de två hälsoforskarnas perspektiv är det följaktligen obegripligt att vissa länder väljer ekonomisk åtstramning i stället för ekonomisk stimulans. Och i det närmaste självklart att varje regering, oavsett statsfinansiellt läge, har en sådan valmöjlighet. Att Grekland, för att fullt ut följa Islands exempel (devalvering och kapitalkontroll) skulle ha tvingats lämna euron (med potentiellt hälsovådliga konsekvenser för många), förtäljer inte den här historien.

På bokomslaget har förlaget låtit trycka två starkt rekommenderande recensionscitat från två välrenommerade internationella tidningar. Såvitt jag kunnat se har inget av citaten täckning i källorna.

Ganska passande dock, för en bok som visar sig vara något annat än den ger sig ut för att vara.

 

 

RÄTTELSE/FÖRTYDLIGANDE. Citaten som nämns i slutet av denna text kom inte från recensionerna i de två internationella tidningarna, utan från andra typer av texter. Citaten på bokens omslag är korrekt återgivna från dem.

Göran Rosenberg
Göran Rosenberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida