Skulpturer av Wim Botha.
Skulpturer av Wim Botha.

Fallna änglar

Publicerad
Uppdaterad
Nils Forsberg rapporterar från Göteborgs internationella konstbiennal.
Vem ska ta till sig all denna "kunskapsproduktion" som samtidskonsten ägnar sig åt? Alla framforskade fakta och dokumenterade företeelser som presenteras i skakiga filmer eller som arkiv? Ironiskt nog utgör bristen på estetisk gestaltning i praktiken oftast ett hinder för sådan konst att nå utanför konstvärlden, helt oavsett angelägenhetsgrad.
Den sjätte upplagan av Göteborgs internationella konstbiennal är en fin liten exposé över hur samtidskonsten ser ut för närvarande. Här finns just den sortens svårtillgängliga undersökningar, som Liam Gillicks projekt om tillverkningsmetoder i bil­industrin med Volvos Uddevalla-fabrik som ett exempel. I hörlurar på länsmuseet i just Uddevalla läser en man långa texter om senkapitalismens produktionsmönster. På engelska.

Men det är inte allt. Jimmie Durham förankrar sin installation i traktens förflutna och "Hitlerstenarna" - bohusgranit som skulle skeppas till Berlin
för att bli monument i tusenårsrikets huvudstad. Wim Bothas märkliga skulpturer liknar fragment av störtade änglar vilket osökt leder till biennalens titel, Pandemonium. Den är lånad från Miltons Det förlorade paradiset och syftar på det palats Lucifer byggde sedan han fördrivits från himlen. I överförd bemärkelse symboliserar det kaos och undergång, men också möjligheten att ur detta bygga upp något nytt och annorlunda.
Onekligen aktuellt. Även för Göteborgsbiennalen i sig, som dragits med ekonomiska problem men som nu lyckats presentera sin bästa upplaga hittills: Politisk men inte plakatartad, visuell men inte ytlig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag