Vinnare eller förlorare? Framför plattan försvinner verklighetens djup. Foto: Shutterstock
Vinnare eller förlorare? Framför plattan försvinner verklighetens djup. Foto: Shutterstock

Ett socialt experiment framför våra ögon

Publicerad

Helena Granström skriver om det sociala experimentet som pågår framför våra ögon.

Det hade kunnat betraktas som ett socialt experiment, om det inte hade varit för att det snart inte finns någon kontrollgrupp: Fritidsbarnen som inte längre leker med varandra, eftersom de är för upptagna med sina telefoner. Pappan som plockar fram surfplattan för att trösta sin skrikande ettåring. Tonåringen som kommer hem efter en skoldag med den bärbara datorn, och sätter sig för att titta på tv, samtidigt som hon skickar sms. Barns umgänge med skärmarna är omfattande och intimt, under samma period som de som mest intensivt arbetar med att mogna till vuxna människor.

Den mänsklighet som mognadsprocessen skapar är ett kontextberoende fenomen. Av en individs potentiella färdigheter, känsligheter och beteenden utvecklas de som är relevanta för hennes sammanhang, medan andra undertrycks. Uppsättningen av medfödda potentialer är också de ett resultat av anpassning, men av ett mer trögrörligt slag; formade av årmiljoner av evolution.

Allt detta tror jag att vi bör hålla i minnet när vi tar del av barnläkaren Hugo Lagercrantz förslag om att begränsa små barns tid vid tv, dator och surfplatta. Barn under två år ska inte titta på skärmar alls, hävdar Lagercrantz i en intervju i Ekot (30/3), och skärmtiden för äldre barn bör inte överskrida två timmar om dagen. Hans argument är i huvudsak av teknisk karaktär: alltför tidigt eller överdrivet skärmtittande riskerar att leda till såväl försenad språkutveckling och närsynthet som koncentrationssvårigheter och kriminalitet. I den mån forskningskunskaperna är otillräckliga, menar Lagercrantz, bör försiktighetsprincipen iakttas.

Argumenten är frapperande, men i grunden handlar det om ett ställningstagande som överskrider kvantifierbara för- och nackdelar. En mamma i Eko-reportaget invänder att barnen är framtiden, och att deras skärmtid innebär ett värdefullt kompetensbyggande: "Framtiden är ju så här, och den kommer att bli mer så här". Det kan mycket väl vara så att de bieffekter Lagercrantz nämner existerar, men att den digitala kompetens som barnen tillägnar sig anses uppväga sådana nackdelar.

Vad vi i stället bör fråga oss är vilken typ av mer subtila mänskliga förmågor som barnet inte utvecklar när det sitter framför en skärm, och vilken typ av mänsklighet som återstår om dessa förmågor avlägsnas. Och kanske bör vi också fråga oss vilken verklighet som barnet vänder sig bort ifrån när det tittar på skärmen – gissningsvis en vars enda levande inslag är människor som också sitter upptagna av var sin skärm.

Det finns ett tydligt samband mellan utarmningen av verkligheten – såväl av mellanmänsklig interaktion som av den naturliga omgivningen – å ena sidan, och vårt kompakta ointresse för den å den andra. Eller, snarare, vår oförmåga att längre erfara den tillräckligt lyhört för att notera att en utarmning sker. Ett barn som inte sätts framför en skärm innan det fyllt två år – eller överhuvudtaget – kommer kanske inte att bli en vinnare inom ramen för det ultradigitala samhälle som vi föreställer oss är framtiden.

Men möjligen får det i stället uppleva tillfredsställelsen i ett fördjupat umgänge med verkligheten: i att hålla en lövgroda i kupade händer och höra ormvråkens jamande över huvudet, att leka sig in i de vuxnas sysslor och att se sina egna känslor återspeglade i en annan människas kropp.

Dessa erfarenheter må vara irrelevanta för att lyckas på en högteknologisk arbetsmarknad, men förblir högst väsentliga för att fullt ut vara människa. Och kanske bidrar de också till barnets förmåga att uppfatta omvärldens nyanser tillräckligt väl för att se vad som är på väg att gå förlorat.

 

Helena Granström

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag