Foto: Jocke Berglund
 Foto: Jocke Berglund

Ett kulturangrepp som vi hört förut

Publicerad
Uppdaterad
Per Olov Enquist: Göran Hägglund är som ett eko från pingströrelsens gamla kulturfientlighet från 30-talet.
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund gick i dag på DN Debatt till angrepp mot ”Sveriges radikala elit som blivit den nya överheten”. Han talar till försvar för ”tavlor som föreställer något” och ställer sig på ”folkflertalets sida” gentemot konsteliten som ”sitter högt på hästryggen”, och så vidare. Och så vidare.
Oskyldigt? Bara ett eko från pingströrelsens gamla kulturfientlighet från 30-talet? Kampen mot smutslitteraturen?
Nej. Men jag har läst det förut.
Den 24 februari 1965 skrev lagerförvaltaren Peter Rindal på Koldings Hörfabrik i Danmark ett upprop där han gick till angrepp mot varje försök att med statliga bidrag stödja kultur; han talade för ”folkflertalet” mot ”konstpåvarna”, krävde att den nyinrättade Statens Konstfond (budget 3,5 miljoner) skulle stoppas och de utlysta stipendierna till bland annat Klaus Rifbjerg skulle återkallas. Det han startade var en kamp mot ”konstpåvarna”, ”kulturradikalerna på sina höga hästar”; ja just i grunden mot kulturradikalismen. Bröderna Brandes var sedan länge döda, men tidningen Politiken levde, liksom den danska kulturradikalismen.
Oskyldigt? Historien som ständigt upprepar sig i dansk kulturdebatt? Jylland mot Köpenhamn? Absolut. Fast ingen hade räknat med konsekvenserna för nordisk politik under de följande 50 åren. Och det verkar inte ta slut.

Uppropet undertecknades inom en vecka av 28 209 rasande danskar och födde sedan nya svallvågor. En advokat från Bornholm vid namn Mogens Glistrup noterade folkupproret, tog kontakt med Rindal och föreslog att denne skulle starta ett politiskt parti. Han avböjde. Han hade bara varit urförbannad, men hade inga politiska ambitioner. Raseriet verkade aldrig få ett slut, en gnista hade tänt en präriebrand, upproret skar dessutom genom klassgränserna och 1972 startade Mogens Glistrup, uppmuntrad av Rindalismens explosivitet, ett eget parti, Fremskrittspartiet, som bar Rindals upprördhet vidare till en ny dimension.
Resten är historia, en idétradition i dag förvaltad av Pia Kjersgaard och Dansk Folkeparti, ett parti som gett begreppet ”statsbärande parti” en ny innebörd. Också i Norge lever Rindal ännu, i ett 22-procentsparti. Och i Sverige?
Lagerförvaltaren Peter Rindal dog den 28 februari i år, 87 år gammal. Men hans arv lever.
Per Olov Enquist
Per Olov Enquist

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida