Per T Ohlsson är senior columnist på Sydsvenskan. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERSPer T Ohlsson är senior columnist på Sydsvenskan. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERS
Per T Ohlsson är senior columnist på Sydsvenskan. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERS
"1918 – Året då Sverige blev Sverige.""1918 – Året då Sverige blev Sverige."
"1918 – Året då Sverige blev Sverige."

En väldigt svensk revolution

Publicerad

Per T Ohlsson skriver fram Sveriges historia genom det dramatiska året 1918. Daniel Suhonen önskar fler perspektiv än de mäktiga herrarnas. 

Det har väl blivit en trend. Att välja ut ett årtal, historiskt laddat, och utifrån det försöka trassla upp historien. Florian Illies skapade metoden med sin bok "Århundradets sommar 1913". Vår egen Elisabeth Åsbrink inspirerades till "1947". Kanske ligger det i formatet att det blir behändigt att låta allt som hänt stråla ut ur detta år – allt som hänt innan får ändå på något sätt ha med det året att göra. Någon jävel har väl också sagt något detta år, även om det de egentligen gjorde sig skyldiga till hände långt senare eller tidigare. På något sätt måste sakerna fastna i det utlagda garnet med det utvalda året.

Per T Ohlsson, tidigare liberal ledarskribent och numera kolumnist på Sydsvenskan som gillar entreprenörer, SAF och Göran Persson har också valt ett år. 1918 är året då Sverige blev Sverige, menar författaren. 

 

LÄS MER – Peter Cornell: 1913 var det sista oskuldsfulla vardagsåret 

Spanska sjukan

Första världskriget som, med ivriga svenska hejarop, höll på att vinnas av tyskarna svängde plötsligt till de allierades sida och till slut vann modernitet och demokrati över kejsardömena. 

Spanska sjukan, en våldsam influensa drar in över världen och dödar tiotusentals bara i vårt lilla land, mestadels unga i sin krafts dagar. 

Kyrkklockorna ringde hösten 1918 så det slog lock för öronen. Revolutioner och inbördeskrig rasar i Ryssland, Finland och Tyskland. Åland håller på att dra in Sverige i krig med broderfolket i öster. I konungariket Sverige står vi som vanligt utanför krigshändelserna genom att först i tysthet stödja Tyskland och sedan när krigsvinden vänder stödja britter och amerikanare. 

Det upprepas tre decennier senare och 1918 föds en svensk tradition.

 

LÄS MER – Daniel Suhonen njuter av Elisabeth Åsbrinks "1947" 

Rösträtten infördes

1918 var omvälvande. Men det viktigaste är ändå att liberaler och socialdemokrater tar strid för en demokratisering och till slut – med revolutionshot på gatorna och förhandlingar i kamrarna, och först när både näringslivet med Wallenberg i spetsen och kung Gustaf V gett sitt medgivande – tvingas den bromsande överklasshögern med Ernst Trygger och Arvid Lindman ge vika för kraven på allmän och lika rösträtt även för arbetare och kvinnor. Ändå är det som att vår författare glömmer rörelserna bland miljoner vanliga människor till förmån för de mäktiga herrarna högst upp som han gillar att citera. 

I skildringen av denna delvis rafflande, men mycket svenska revolution, med manglande i utvald riksdagskommitté, ligger bokens styrka. Man kan ana att Per T Ohlsson gått till förlaget med en bok om det svenska demokratiska genombrottet för ögonen och gått därifrån med en på papperet mer säljande idé – nämligen att knyta allt kring ett speciellt årtal. Det känns påklistrat när författaren vandrar sitt år månad för månad med kuriösa skitdetaljer, ovanpå den helt centrala demokratikampen. Den hade däremot gärna fått blomma ut över både 1917 och 1919.

 

 

SAKPROSA

PER T OHLSSON

"1918 – Året då Sverige blev Sverige"

Albert Bonniers, 316 s.

 

Daniel Suhonen är medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Daniel Suhonen
Daniel Suhonen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag